Att ha en tät tarm är nog något som många tar för givet. Men faktum är att en läckande tarm är vanligare än man tror – och fenomenet är ofta involverat på ett tidigt stadium när det gäller en rad sjukdomar.
Här får du veta mer om orsaken och vilka förebyggande åtgärder som finns.
En tät tarm är en direkt nödvändighet för en god hälsa och en läckande tarm, eller Intestinal permeability – som det heter på forskningsspråk, är alltså inget gott tecken.
Begreppet blir däremot alltmer känt. Liksom följderna. Till exempel vet man numera att tarmen läcker vid flertalet sjukdomar och mycket tyder på att läckaget har börjat långt innan sjukdomen brutit ut.
Läs också: Bättre mage med probiotika
Tarmens uppgift
Vår tarm har två uppgifter som inte alltid är helt enkla att kombinera. Den ska dels ta upp näring ur maten vid äter och samtidigt upprätthålla en barriär gentemot ämnen och mikroorganismer vi inte vill ha in i blodbanan. Om tarmen gör sitt jobb som den ska tar den upp näring och låter sådant vi inte har någon nytta av lämna kroppen via avföringen.
I tarmen finns en stor mängd bakterier som vi vill ska hålla sig på rätt sida av tarmbarriären. Skulle någon bakterie leta sig ut i blodet kan det i värsta fall få fatala konsekvenser och leda till döden om bakterien får fäste och förökar sig där.
Läs också: Experten tipsar – så lindrar du besvär vid Crohns sjukdom
Stress – tarmens fiende
Tarmbarriären påverkas av en mängd olika faktorer både från kost och livsstil. Olika typer av psykisk och fysisk stress med höga kortisolpåslag ökar tarmens genomsläpplighet. Likaså gör en felaktig kost. Exakt vad det är som får tarmen att börja läcka vet man inte i dag, men man tror att magens immunförsvar är involverat i stor utsträckning.
Vid stress påverkas bakteriefloran i tarmen och de goda bakterierna minskar i antal. Därigenom kan de onda bakterierna få ett övertag och irritera tarmen.
Probiotika påverkar positivt
I dag vet man att de goda probiotiska bakterierna kan påverka tarmens immunceller positivt i kampen mot de onda bakterierna vilket är gynnsamt vid olika inflammationstillstånd.
Värt att tänka på är att användande av antibiotika slår ut bakteriefloran i tarmen samt att socker är direkt skadligt för de goda bakterierna och istället föder de skadliga bakterierna.
Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”
Täta tarmen
Maten vi äter påverkar i allra högsta grad tarmens genomsläpplighet. Att äta födoämnen som vi är allergiska eller intoleranta mot är direkt skadligt för tarmen. Gluten, mjölk, ägg och soja hör till de födoämnen flest är intoleranta mot. Men även andra ämnen som till exempel starka kryddor som cayenne verkar öka genomsläppligheten i tarmen, även om man inte är direkt intolerant mot det specifika ämnet.
Det finns studier som visar att gluten får tarmen att läcka temporärt hos alla. Så det kan finnas anledning för även icke intoleranta att se över sitt intag av gluten.
Samtidigt finns födoämnen som verkar för att minska genomsläppligheten och täta tarmen. Svart och grönpeppar, probiotika samt colostrum är exempel på sådana.
Andra ämnen som kan vara gynnsamma vid läckande tarm är mjölksyrade livsmedel, L-glutamin, enzymer, betain hydroklorid (HCL) samt kaprylsyra som du hittar i kokosnötsolja.
Läs också: Fermenterat för mage och hälsa
Läckande tarm – starten för ohälsa
Man har sett att läckande tarm förekommer i olika utsträckning vid en rad sjukdomstillstånd och det verkar som att många autoimmuna sjukdomar har sin start i en läckande tarm.
Än finns det mycket kvar att kartlägga gällande kopplingen mellan en läckande tarm och olika sjukdomstillstånd men det mesta tyder på att en god bakterieflora i tarmen är utgångsläget för en tät tarm och att en tät tarm är en direkt nödvändighet för en god hälsa.
Källor: Bioscience-explained.org, Pubmed och News-medical.net.
Av Yoel Grundemark
Fakta
Exempel på sjukdomar där läckande tarm förekommer:
* Inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohn´s sjukdom och Ulcerös kolit
* Diabetes
* Multipel skleros
* Psoriasis och andra inflammatoriska hudsjukdomar
* Reumatism
* Fibromyalgi
* Alzheimers
* ADHD
* Schizofreni