Läkaren Peter Martin arbetar med funktionsmedicin

Det var hans egna hälsa – eller snarare ohälsa som förde in läkaren Peter Martin på rätt spår. Efter att ha gått in i väggen blev han tipsad om att bland annat lägga om kosten, något som gjorde susen där inget annat fungerat. Det väckte intresset hos Peter för funktionsmedicin – en metod han numera använder när han behandlar sina patienter,

Efter att själv ha blivit frisk från utbrändhet genom bland annat kostomläggning åkte läkaren Peter Martin till USA för att utbilda sig inom funktionsmedicin. Nu driver han sedan fem år tillbaka en klinik i Göteborg där han behandlar sina patienter enligt funktionsmedicinsk modell, han utbildar även läkare och annan vårdpersonal inom funktionsmedicin och har nyligen blivit tidningsutgivare.

Du är läkare och praktiserar funktionsmedicin, kan du lite kort berätta om hur det skiljer sig från att arbeta som läkare inom den konventionella sjukvården?
– Funktionsmedicin är ett system-orienterat, holistiskt medicinskt område som strävar efter att på vetenskaplig grund söka och behandla de underliggande orsakerna till ohälsa. När jag arbetade på vårdcentralen var det mer fokus på att ställa en diagnos och bestämma vilka läkemedel man skulle använda för att dämpa olika symptom, men här handlar det alltså om att behandla de underliggande orsakerna som ofta härrör från saker som sker i magtarmkanalen.

Kroppen är ett komplext nätverk

Inom funktionsmedicin ser man på kroppen som ett komplext integrerat nätverk, inte en samling enskilda organ förklarar Peter.
– Vi arbetar patientcentrerat och intresserar oss för och utnyttjar att varje individ är biokemiskt och genetiskt unik. Stort fokus läggs på kost, näring, rörelse, cirkadiansk rytm och livsstil.

LYSSNA PÅ KURERA-PODDEN MED PETER MARTIN

Vi måste ta större ansvar för vår egen hälsa

Enligt Peters sätt att se på saken har vi alla ett ansvar för vår egen hälsa. Han menar att det gamla konceptet ”jag är sjuk och går till vårdcentralen så de kan fixa mig” är förlegat.
– När du kommer till vår mottagning är det du själv som ansvarar för din hälsa. Läkaren har mer av en coachande funktion.
Något som enligt Peter kommer bli än mer aktuellt i framtiden med den epidemi av kroniska sjukdomar som pågår. Han berättar att 51 procent av svenskarna är överviktiga eller feta. Och cirka 400 000 har diabetes, en siffra som kommer att fördubblas inom tolv år om ingenting görs menar Peter.
Även autoimmuna sjukdomar, cancer, demens och autism ökar snabbt. Mer än 450 000 svenskar äter Levaxin, det vill säga syntetiskt sköldkörtelhormon, oftast på grund av en autoimmun attack mot den egna sköldkörteln förklarar han. Tillsammans utgör detta en stor börda för sjukvården.
– Inom funktionsmedicin hjälper vi patienten att förstå vad man själv kan göra. Alla ska inte äta samma mat eller träna lika mycket,. Det är själva individualiseringen som är den stora biten. Där kan vi ge vassa råd och få det att hända saker.

När kan funktionsmedicin hjälpa?

– Eftersom funktionsmedicin syftar till att optimera individens biokemi så kan egentligen vem som helst ha nytta av att genomgå vår typ av kartläggning. Vi lägger ett stort pussel för varje patient, där pusselbitarna består av omfattande frågeformulär, noggrann klinisk undersökning där vi letar efter näringsbrister som man kan se på naglar och hud, samt en mängd data från urinprov, blodprov och avföringsprov. På så vis kan vi se avvikelser som kan ha lett till sjukdom eller som medför risk för framtida sjukdom. Vi möter såväl sjuka patienter som de som bara vill få koll på hur de kan undvika att bli sjuka eller bara vill ha mer energi i vardagen.

Den vanligaste patientgruppen är dock kvinnor mellan 30 – 55 år med utmattningssyndrom, ofta parat med autoimmuna sjukdomar berättar Peter men understryker att han möter patienter av båda könen, i alla åldrar med varierande hälsoproblem. Och till skillnad mot vad många kanske tror samarbetar han gärna med den konventionella sjukvården.

LÄS OCKSÅ: Doktorn ordinerar naturlig supermat

Stort intresse

Peter driver sedan 2014 klinik Göteborg, men intresset bland patienter är stort och FunMed har sedan starten etablerat sig på flera håll i landet.
– Trenden är nu stark för att söka efter de underliggande orsakerna till ohälsa. Trots att det kan kosta 15- 20 000 kronor att ta alla prover och trots att vi inte gör någon reklam har vi hundratals som vill komma till oss så här finns ett stort otillfredsställt behov.
Peter berättar att han även planerar medverka till att öppna flera mindre funktionsmedicinska mottagningar runt om i landet de närmaste åren. Han välkomnar läkare som är nyfikna och vill veta mer om hur de kan arbeta funktionsmedicinskt att ta kontakt med honom.

Fortbildning för vårdpersonal

Peter är även med och driver Funktionsmedicinska vårdutbildningar. Utbildningen vänder sig främst till vårdpersonal som vill vidareutbilda sig inom funktionsmedicin.
Hur stort är intresset bland vårdpersonal att lära sig funktionsmedicin?
– Det märks tydligt att intresset ökar. Svensk sjukvård är mycket konservativ och misstänksam mot allt som ligger lite utanför det konventionella, men samtidigt ser man att man inte är särskilt framgångsrik i att ta hand om alla med kroniska sjukdomar.
Vården går på knäna och det krävs ett nytänkande menar Peter. Som exempel på den ökande öppenheten nämner han att tidningen ”Företagssköterskan” nyligen hade ett temanummer om funktionsmedicin.

Lönar sig i längden

Även om det funktionsmedicinska arbetssättet i förstone kan verka dyrt blir det kostnadseffektivt på lång sikt, menar Peter då det leder till både läkning och prevention. Och enligt Peter har försäkringsbolag börjat förstå att de kan tjäna pengar på att låta patienter gå till funktionsmedicinare.
– Till och med riskkapitalister i Silicon Valley har satt funktionsmedicin högst upp på sin önskelista det gångna året.

LÄS OCKSÅ: Dr Michael Greger: ”Vad vi äter är en fråga om liv och död”

Hur ser du på KAM-utredningen och de läkare som gått ut i kölvattnet av den och kräver att all vård som inte är vetenskapligen beprövad ska förbjudas?
– Detta är en komplex fråga. Jag tror vi befinner oss i en brytningstid där vården kommer att svänga mer mot funktionsmedicinsk orsaksbehandling över de kommande tio åren.
Enligt Peter pågår det ett paradigmskifte som få inom den konventionella vården har uppfattat ännu och han tror att det kommer uppstå friktion när alltmer av det läkemedelsbaserade systemet byts ut mot att behandla och komma till rätta med orsaken.
– I funktionsmedicin talar vi om att vi är evidensbaserade men inte evidensbegränsade. Vi är noga med att använda vetenskaplig evidens så långt det bara går, men måste också göra risk-nytta analyser och använda mindre studerade behandlingsmetoder för att få människor friska.
Annars blir det svårt att vidga medicinens område så att man kan hjälpa patienterna på bästa sätt enligt Peter.

LÄS OCKSÅ: Henrik Ennart: “Din lycka går via magen”

”Mycket ”trial-and error” även i konventionell sjukvård”

Peter som menar att det är väldigt få saker ens i den konventionella sjukvården som är verkligt evidensbaserade.
– Själv har jag svårt att se hur man kan förespråka enbart evidensbaserad medicin ens inom konventionella sjukvården eftersom det i princip innebär att du så fort du använder mer än ett läkemedel till en patient går utanför din evidensbas.
Det är dessutom problematiskt att behandlingsmetoderna inte är uttalat individanpassade eller ens åldersgrupps- eller könsanpassade menar Peter.
– Det är mycket ”trial-and error” även i konventionell sjukvård.

Hur skulle ett sådant beslut påverka möjligheten att arbeta funktionsmedicinskt?
– Jag ser inte funktionsmedicin som alternativmedicin utan som en logisk utveckling av konventionell medicin. I framtiden kommer det inte att heta funktionsmedicin utan bara ”medicin”, säger Peter och fortsätter:
– Med 15 års erfarenhet av läkemedelsforskning och stort fokus på att ha en vetenskaplig bas i det jag gör, blir jag likväl bekymrad av att man begränsar KAM-utövningen alltför snävt. Min oro bottnar i att 80 procent av de kroniska sjukdomarna beror på livsstilsfaktorer, vilka den konventionella vården är mycket dåliga på att hantera. Läkare läser bara tolv timmar nutrition på fem och ett halvt års utbildning, så jag skulle mycket hellre att exempelvis mina barn får kost-och livsstilsråd från en utbildad KAM-utövare än av en inom nutritionsfältet outbildad läkare.

LÄS OCKSÅ: Karin Björkegren Jones uppmaning till politikerna: “Lyssna på kvinnorna”

Tidningsägare

Peter har nyligen tillsammans med sin parhäst i Funktionsmedicinska vårdutbildningar Jonas Bergqvist, som även driver Paleo Institute blivit tidningsägare och tagit över hälsotidningen ”Näringsmedicinsk tidskrift”. Deras första beslut var att ändra namnet till ”Funktionsmedicinsk tidskrift”.

Vad hoppas ni åstadkomma med tidningen?
– Chefredaktören Ulla Robertsson har drivit ”Näringsmedicinsk Tidskrift” på ett förtjänstfullt sätt i 25 år, men nu har tidningen bytt namn, vilket känns som ett logiskt steg. Näringsmedicinen kan ju ses som en del i funktionsmedicinen. Målet är att tidningen skall hålla en hög vetenskaplig stringens och vara en självklarhet på varje vårdcentral – både i väntrummet och i personalrummet, avslutar Peter.

Av Nina Törmark