Lilla probiotikaskolan: Lär dig mer om bakterierna som styr hälsan

Har du i alla fall en gnutta kännedom om termen probiotika är det sannolikt en indikation på att du är åtminstone lite hälsointresserad.
Och vet man lite kan det vara kul att veta mer. Eller hur?
Här följer därför en liten lektion i ämnet probiotiska bakterier.

Den största delen av vårt immunförsvar styrs från magen och vår tarmflora har betydligt större betydelse för vår hälsa än de flesta känner till.
Ser vi till att hålla vår mage glad – på alla de sätt vi kan – kommer vi alltså automatiskt att hålla oss friskare. Lite så enkelt är det.
Men hur tusan håller vi magen frisk? Ja, att tillföra den nyttiga bakterier och därmed upprätthålla balansen mellan ”goda” och ”elaka” bakterier i vår mage, är ett sätt. Här får du veta mer.
Läs också: Bättre mage med probiotika

Mängder av olika bakteriestammar i vår kropp
Probiotika eller mjölksyrapreparat hjälper till att fylla på med goda bakterier i tarmen, detta bland annat för att matsmältning och näringsupptag ska fungera som de ska.
Omkring 100 000 miljarder bakterier lever naturligt i våra kroppar. Enbart i vår mag-tarmkanal finns cirka 500 identifierade bakteriestammar – och av dessa finns runt ett 40-tal i större mängd. Det är dessa 500 bakteriesorter som tillsammans utgör det som kallas ”tarmfloran”.
Olika bakteriestammar koloniserar sig på olika platser i tarmen beroende på pH-värde, temperatur samt tillgång på syre och näring.
Tarmfloran kan bestå av både sjukdomsalstrande (patogena) bakterier som orsaker infektioner och hälsosammare former av bakterier som arbetar med att bryta ner födan eller producera vitaminer.
Läs också: Magstarkt! En bok om tarmflorans betydelse för hälsan

Vad innebär ”probiotika”?
Definitionen av probiotika kan skifta något men oftast gäller denna: ”Mikroorganismer som när de intas i adekvat mängd har en positiv inverkan på hälsan.”
I dagligt tal brukar man omtala dem som ”nyttiga” eller ”goda” bakterier.
Ordet probiotika kommer från grekiskans pro (för) och bios (liv). Det kan jämföras med ordet antibiotika som kommer från orden anti (mot) bios (liv).
Läs också: Probiotika minskar negativa tankar

Mjölksyrabakterier kontra probiotika
Orden betyder, enkelt uttryckt, samma sak. Mjölksyrabakterier är en grupp bakterier som går in under benämningen probiotika. Det som kännetecknar dessa mikroorganismer är bland annat att de producerar organiska syror såsom mjölksyra och smörsyra. De trivs i ett surt pH som till exempel i yoghurt och surkål.
Ordet probiotika får dock inte användas på kosttillskott idag då myndigheterna anser att ordet i sig hävdar att produkten kan ha viss effekt. Att påstå något sådant är inte tillåtet. ”Mjölksyrabakterier” får tillverkarna istället skriva.
Däremot får man använda ordet probiotika i alla andra sammanhang där man inte marknadsför ett specifikt tillskott. Som i denna artikel till exempel.
Läs också: Barn som får probiotika är mindre benägna att bli sjuka

Därför fungerar fermentering
Så länge mjölksyrabakterier får dominera håller de nere pH-värdet, vilket gör att många potentiellt skadliga mikrober inte trivs. Det är därför mjölksyrafermentering funkar som konserveringsmetod. Mjölksyrabakterier som naturligt finns på kålen får föröka sig. De bildar då syror som gör att pH i kålen sjunker. Detta förhindrar att exempelvis mögel och annat kan växa till i kålen. Ett tecken på att surkålen börjar bli dålig är att dess syrliga doft har ersatts med en mer unken eller alkoholaktig doft. Det är ett tecken på att pH förändrats och att bakteriefloran försämrats.
Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke

Vad betyder det kända begreppet ”acidophilus”?
Det avser Lactobacillus acidophilus, det vill säga en art av mjölksyrabakterier. En del tror att ordet acidophilus betyder ”filmjölk” (eftersom det står på en del förpackningar). För många andra har dock ordet blivit samma sak som probiotika. Orsaken till det är troligtvis att stammar av L. acidophilus, vilken är bland de absolut vanligaste mjölksyrabakteriesorten, eller kanske den vanligaste på marknaden. Längre tillbaka när probiotiska tillskott var lite ”nya” på marknaden pratade man särskilt mycket om ”acidophilus” och sedan har det hängt kvar hos många.
Läs också: Skillnaden mellan olika typer av ”nyttiga bakterier”

Att tänka på när du väljer preparat
Se till att det preparat du väljer även innehåller prebiotika, som fungerar som föda för mjölksyrabakterierna. Det behövs för att de goda bakterierna ska kunna föröka sig och tränga undan elaka bakterier samt hindra dessa från att bli fler.
Tänk även på att välj ett mjölksyrapreparat som ger ”full” effekt. En daglig dos bör innehålla mjölksyrabakterier från flera olika bakteriestammar – för att de ska fungera optimalt i din kropp. Varje stam trivs och verkar nämligen som bäst i olika pH-värde (surhetsgrad), med tillgång till olika typer av näring i tarmen och inte minst med större eller mindre frånvaro av syre. Dessa saker varierar i olika delar av tarmen.
Läs också – Näringsfysiolog: ”Välj kapslar framför bakteriejuicer”

Av Isabelle Hedander