Ungefär en miljon svenskar lider av IBS, det vill säga känslig tarm.
Problemen yttrar sig på flera sätt. Vissa får uppsvullen mage eller magknip, andra blir förstoppade eller det motsatta – och måste ständigt besöka toaletten.
Men – lösningen kan vara enklare än många känner till.
Tillskott med probiotika samt rätt sorts fibrer hjälper, visar två nya forskningsrapporter.
Egentligen inget nytt under himlen eftersom många studier talat om samma sak förut. Men nu bekräftar ytterligare studier tesen.
Det visar två nya rapporter om forskningsläget från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som nyligen publicerats.
Myndigheten redovisar nya metaanalyser, när forskare sammanställer resultatet av ett större antal välgjorda studier.
► Läs också: Här är maten du ska välja – och undvika – vid IBS
”En svårbehandlad patientgrupp”
Dessa nya studier bekräftar nu att tillskott av probiotika, alltså så kallat goda magbakterier – och även livsmedel eller tillskott med ”rätt sorts fibrer” kan hjälpa.
– Det är intressanta resultat. Ämnet är angeläget eftersom det är en stor och svårbehandlad patientgrupp, säger Anna Westlind Johnsson på SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering till Expressen.
► Läs också: 7 goda råd för magen
Skapar lidande och sjukfrånvaro
Omkring 0-15 procent av befolkningen lider av det ofarliga – dock ofta livskvalitet-sänkande – tillståndet irritable bowel syndrome, också kallat IBS.
En del har bara smärre problem medan andra lider oerhört och måste till och med stanna hemma från jobbet.
Så mycket som varannan har också en överkänslighet i tarmarna, så att man upplever gaser som mer smärtsamma, uppger Expressen.
► Läs också: Näringsfysiolog: ”Välj kapslar framför bakteriejuicer”
Rätt bakterier gör tarmfloran lik en frisk persons
Det finns inget botemedel mot IBS idag och forskarna har inte helt förstått exakt vad som orsakar problemen.
Däremot står det klart att en del av de drabbade har störd bakterieflora i tarmen. Tillskott med probiotiska bakterier påverkar tarmfloran så att den blir mer lik en frisk persons tarmflora.
► Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke
Långvarig effekt
Att probiotika faktiskt hjälper vid IBS och lindrar symtom som smärtor, förstoppning och gaser bekräftas av 35 granskade studier. I de flesta studier fick försökspersonerna ta tillskott med antingen probiotika eller placebo, alltså sockerpiller, under fyra-åtta veckor innan effekten utvärderades. Vilka personer som skulle ta vilka tillskott lottades.
Resultaten visade att de personer som tog tillskott av goda magbakterier inte bara blev hjälpta med sin IBS, de minskade även risken för att besvären skulle kvarstå efter avslutad behandling med i genomsnitt 21 procent jämfört med de som gavs placebo.
► Läs också: Goda bakterier för en glad mage
Kombinationsmedel med olika bakteriestammar effektivt
Mer forskning behövs för att veta säkert om den goda effekten håller i sig på lång sikt, eller om kuren behöver upprepas. Inte kan man säkert säga exakt vilken typ av bakterier eller exakt vilka preparat som bör rekommenderas IBS-drabbade. I studierna framkom dock att en bakterie med namnet Lactobacillus plantarum, DSM 9843 hade god effekt. Även kombinationsmedel med olika probiotiska bakterier visade sig vara effektivt.
► Läs också: Magbesvär? Här är allt du behöver veta
Även fibrer hjälper – men inte från fullkornsprodukter
Resultatet av 14 granskade studier visade även att tillskott med extra fibrer förbättrar IBS-symtomen. Men de ska vara av rätt sort och så kallade lösliga fibrer. Dessa är fibrer som löser upp sig i vatten och ger en geléaktig konsistens. De finns naturligt i till exempel havre, frukt och grönsaker och i i tillskott är det vanligt att de kommer från skalet på psylliumfrön.
Däremot visade sig olösliga fibrer, i till exempel vetekli och fullkornsprodukter, inte ha någon positiv effekt.
Teorin: Minskad inflammation
En teori till varför lösliga fibrer kan hjälpa mot IBS är att de kan bidra till minskad inflammation i tarmen.
► Läs också: IFD-maten som lindrar inflammation
Vill du lära dig mer om probiotika?
Läs:
- Lilla probiotikaskolan: Lär dig mer om bakterierna som styr hälsan
- Lär dig mer om skillnaden mellan olika typer av ”nyttiga bakterier”
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Tillskotten som kan hjälpa:
Probiotika
En normal tarm innehåller 400-1 000 olika bakteriearter.
Bakterierna är hela tio gånger fler än de egna celler som bygger upp vår kropp. I tarmen finns även 70-90 procent av immunförsvarets alla celler.
Nyttiga bakterier som har en positiv inverkan på vår tarmflora kallas probiotika.
Ofta tas tillskott av probiotika i form av tabletter eller kapslar.
Det finns också en rad matprodukter, som yoghurt, fruktsoppor och juicer, där organismerna tillsatts.
För att bakterierna ska ha effekt och kunna kallas probiotiska måste de kunna passera magens sura miljö och nå ner till tarmen.
Syftet med probiotika är att förbättra den egna tarmfloran och hjälpa till med nedbrytningen av maten och skydda mot sjukdomsframkallande bakterier.
Probiotika har exempelvis visat sig kunna minska risken för att drabbas av ”turistdiarré” vid resor.
Fibrer
Fibrer är så kallade bulkmedel, vilket innebär att de binder vatten och ger ökad volym. Det stimulerar tarmrörelserna och ger avföringen mjukare konsistens.
Lösliga fibrer är gelbildande. Med det menas att de bildar en gel tillsammans med vatten runt maten vi ätit vilket ger smidigare passage och en långsammare magsäckstömning. De ger även jämnare blodsocker och kan ha en kolesterolsänkande effekt. I maten finns lösliga fibrer i exempelvis havregryn, frukt och grönsaker.
Lösliga fibrer finns också som kosttillskott, exempelvis Vi-Siblin, Lunelax och Husk Lindroos.
Olösliga fibrer finns i exempelvis fullkornsflingor och fullkornsbröd. Sterkulagummi, som finns i tillskottet Inolaxol, är ett annat exempel på olösliga fibrer.
Källa: Expressen