En stor del av den kunskap som finns om läkemedel tas fram av läkemedelsbolagen, som inte bara ser till folkhälsan utan även till vinstintresset.
Både regeringen och myndigheterna bör göra mer för att balansera läkemedelsindustrins inflytande inom hälso- och sjukvården.
Det menar Riksrevisionen som har granskat läget och nu går ut och varnar för att staten inte är tillräckligt oberoende gentemot den gigantiska läkemedelsindustrin.
Riksrevisionen har granskat hur regeringen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen hanterar läkemedelsindustrins inflytande över den information som ligger till grund för statens läkemedelskontroll och kunskapsstyrning.
► Läs också: Läkemedelsföretag finansierar svensk sjukvård
Testar och utvecklar sin egna produkter – och bestämmer vilka resultat som kommuniceras utåt
Läkemedelsföretagen både utvecklar och testar sina egna produkter. Därför har de stort inflytande över hur kunskap om läkemedel tas fram och vad som kommuniceras till omvärlden. Riksrevisionens granskning visar att regeringen och ansvariga myndigheter inte fullt ut kompenserar för industrins informationsövertag i den statliga läkemedelskontrollen och kunskapsstyrningen.
Folkhälsa inte vinstdrivande företags huvudintresse – utan avkastning
Det är inte folkhälsan som är läkemedelsföretagens största intresse, utan att göra vinst.
Det är samma moraliska dilemma som uppstår när sjukvården privatiseras. Aktieägare tenderar nämligen att vara krävande.
– Staten måste fokusera på folkhälsan och då är tillförlitlig kunskap om läkemedel och deras effekter central. Myndigheterna bör göra mer för att värna sitt oberoende gentemot läkemedelsindustrin, säger riksrevisor Margareta Åberg i ett uttalande.
► Läs också: Ny granskning: Utbredd korruption i hanteringen av läkemedel
Läkemedelsjättarnas informationsövertag – en institutionell utmaning
Läkemedelsföretagen har ett informationsövertag och många kontaktytor mot myndigheterna, skriver Riskrevisionen, som menar att detta utgör en institutionell utmaning som försvårar myndigheternas uppgift att göra rätt avvägning mellan att göra nya läkemedel snabbt tillgängliga och att invänta mer information om läkemedlens effekt och säkerhet.
En allt för rigorös säkerhetsgranskning riskerar att försena introduktionen av läkemedel, och därmed öka kostnaderna för utvecklingen. Medan en mindre rigorös granskning å andra sidan riskerar leda till att det tar längre tid innan biverkningar upptäcks.
► Läs också: Alternativmedicin får för första gången egen auktoriserad broschyr
Riksrevisionen: Socialstyrelsen och SBU bör kompensera för industrins övertag
Svenska myndigheter är dåliga på att kompensera för läkemedelsjättarnas informationsövertag, åtminstone vid en jämförelse med liknande myndigheter i Tyskland och England, vilka Riksrevisionen tittat på.
När Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) gör kunskapssammanställningar och riktlinjer som används inom hälso- och sjukvården utgår de från publicerade studier från läkemedelsföretagen, vilka tenderar att ge en positiv bild av läkemedlens effekter. Myndigheterna behöver i större utsträckning begära även opublicerade resultat från företagen, använda information från offentliga register systematiskt och utbyta information mellan sig så att kunskapsunderlagen blir mer balanserade.
► Läs också: Läkemedelsskandalen som tystades ner – och gick oss förbi
Otillräcklig granskning
Enligt Riksrevisionen bör Läkemedelsverket prioritera arbetet med läkemedelssäkerhet högre. Detta inte minst eftersom Läkemedelsverket, när de granskar läkemedlens effekt och säkerhet, utgår från material från läkemedelsföretagen.
► Läs också: Bjudmåltider påverkar vilken medicin läkare väljer att skriva ut
Framhåller läkemedels fördelar och tonar ner nackdelar
Risken är att dessa underlag framhäver läkemedlens positiva sidor och tonar ner säkerhetsproblem. Detta är anledningen till att det finns en statlig läkemedelskontroll, skriver Riksrevisionen, vars granskning visar att myndigheten bland annat valt att inte granska fullständiga säkerhetsrapporter under pågående klinisk prövning, att de under en period endast delvis har handlagt biverkningsrapporter från sjukvård och allmänhet och att de har minskat ner antalet inspektioner av kliniska prövningar.
► Läs också: Läkemedelsverket betalas till 95 procent av läkemedelsindustrin
Visar på många brister
För att behålla fokus på folkhälsa, vilket är det huvudsakliga syftet med läkemedelspolitiken, behöver regeringen och myndigheterna dels vara medvetna om de institutionella utmaningarnas karaktär, dels göra prioriteringar som speglar denna medvetenhet. Granskningen visar att det finns vissa brister i båda avseendena.
Lämnar rekommendation till regering och granskande myndigheter
Riksrevisionen lämnar med anledning av granskningen rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna, i syfte att främja en mer effektiv läkemedelskontroll och styrning med kunskap.
► Läs också: Allt fler väljer naturligare alternativ framför läkemedel
Samtidigt stiger läkemedelsaktierna
Samtidigt kryllar finansiell nyhetsrapportering just nu om läkemedelsbolagens framgångssagor och experterna skriker högt om köprekommendationer till höger och vänster.
När investmentbanken Jefferies analytiker i våras publicerade sin lista över vilka globala läkemedelsbolag som förväntas ge bäst avkastning under året kunde man se att flera företag inom läkemedelssektorn ansågs ha stor potential att lyfta under andra halvåret 2016. Fem aktier på listan spås till och med kunna lyfta över 100 procent.
► Läs också: Så får apotek kunderna att hämta ut mer receptbelagt
Ladda ner Riksrevisionens publikation som PDF här: Säkra och effektiva läkemedel – hur hanterar staten läkemedelsindustrins inflytande? (RiR 2016:9)
Av Isabelle G Hedander
Källa: Riksrevisionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!