Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade | Kurera.se

Större risk att dö efter operation för singlar och lågutbildade

Fakta

Sekundär prevention 
- Prevention innebär att arbeta förebyggande för att inte drabbas av en sjukdom, exempelvis hjärt-kärlhändelser såsom hjärtinfarkt eller stroke.
- Det preventiva arbetet bygger till stor del på livsstilsförändringar, ofta avseende rökning, kosthållning och fysisk aktivitet.
- Primär prevention innebär att försöka förebygga sjukdomar du aldrig har drabbats av.
- Sekundär prevention innebär att försöka förhindra upprepning av exempelvis en hjärtinfarkt genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
- Enligt forskarna visar studien på vikten av sekundärpreventiva åtgärder efter bypasskirurgi, särskilt för den sårbara gruppen med många sociala riskfaktorer.

Om hjärt-kärlsjukdom
- I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.
- Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
- De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
- Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
- Under 2018 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på 1,7 miljarder kronor, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – 351 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Det finns en tydlig koppling mellan sociala faktorer och risken att avlida efter bypassoperation. Personer som lever ensamma eller saknar vidareutbildning befinner sig i större utsträckning i riskzonen än personer som lever i par eller har högre utbildning, visar en ny forskningsstudie.
– Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen, säger Susanne Nielsen, forskare vid Göteborgs universitet.

En nyopererad 60-åring som bor med en partner och har hög inkomst och utbildning lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person med flera sociala riskfaktorer. Det visar en ny svensk studie.

 

Första gången en sådan stark koppling noterats
Susanne Nielsen är operationssjuksköterska och forskare vid institutionen för medicin vid Göteborgs universitet.
– Vår studie visar att du löper betydligt större risk att dö i förtid efter bypassoperation om du lever ensam, har en låg inkomst eller är lågutbildad. Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen, säger hon i ett uttalande.
– Nu behöver vi undersöka exakt vad detta beror på och lägga fokus på att hjälpa människor som tillhör sociala riskgrupper.

LÄS OCKSÅ: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Gäller oberoende av kön och ålder
I studien har forskarna undersökt hur sociala faktorer som civilstånd, inkomst och utbildning påverkar livslängden efter kranskärlsoperation, så kallad koronar bypass. Studien visar att en ensamstående 60-åring med låg utbildning och inkomst i medianfallet avlider fem år tidigare efter bypassoperation än en jämnårig patient som är gift samt har hög inkomst och utbildning. Skillnaden gäller oberoende av kön och ålder.

Studien, som publiceras i Journal of the American Heart Association, omfattar 112 000 män och kvinnor som genomgick en bypassoperation under perioden 1992–2015. Data hämtades från hjärtkirurgiregistret, som är en del av kvalitetsregistret Swedeheart samt från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och databasen LISA.

LÄSARFRÅGA: Jag är bypass-opererad och har något lågt hb – vad ska jag tänka på? Experten svarar

 

"Varje år avlider över 30 000 svenskar"
Kristina Sparreljung är generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, vilka varit med och stöttat studien.
– Den här studien stärker bilden av vård som betydligt mer än bara lyckade ingrepp. Varje år avlider över 30 000 svenskar i hjärt-kärlsjukdom. Om fler patienter, förutom sekundärpreventiv läkemedelsbehandling, får hjälp med att ta till sig vetenskapligt baserade livsstilsråd efter en bypassoperation skulle dödstalen med största sannolikhet minska, säger hon i ett uttalande.

Referens: Journal of the American Heart Association. 2019;8 "Social Factors, Sex, and Mortality Risk After Coronary Artery Bypass Grafting: A Population-Based Cohort Study"
Susanne Nielsen, Kok Wai Giang, Andreas Wallinder, Annika Rosengren, Aldina Pivodic, Anders Jeppsson and Martin Karlsson.

Av Isabelle G Hedander

 


Fakta

Sekundär prevention 
- Prevention innebär att arbeta förebyggande för att inte drabbas av en sjukdom, exempelvis hjärt-kärlhändelser såsom hjärtinfarkt eller stroke.
- Det preventiva arbetet bygger till stor del på livsstilsförändringar, ofta avseende rökning, kosthållning och fysisk aktivitet.
- Primär prevention innebär att försöka förebygga sjukdomar du aldrig har drabbats av.
- Sekundär prevention innebär att försöka förhindra upprepning av exempelvis en hjärtinfarkt genom livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling.
- Enligt forskarna visar studien på vikten av sekundärpreventiva åtgärder efter bypasskirurgi, särskilt för den sårbara gruppen med många sociala riskfaktorer.

Om hjärt-kärlsjukdom
- I Sverige lever 2,0 miljoner människor med någon form av hjärt-kärlsjukdom.
- Över 30 000 människor dör varje år av hjärt-kärlsjukdom i Sverige.
- De dödligaste hjärt-kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt, plötsligt hjärtstopp och stroke.
- Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
- Under 2018 fick Hjärt-Lungfonden ansökningar om forskningsanslag på 1,7 miljarder kronor, och kunde dela ut ett nytt rekordbelopp – 351 miljoner kronor – till forskning om hjärt- och lungsjukdom. För tio år sedan låg samma siffra på 140 miljoner.

Källa: Hjärt-Lungfonden

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.