Vem vill inte leva ett långt liv och dessutom vara frisk! Forskare runt om i världen har studerat hur människorna i olika världsdelar gör för att må bra och leva länge. Där är det inte ovanligt att man blir 100 år. Men vad är deras hemligheter? Och vilka är dessa människor?
I en amerikansk studie, där man följt 2 801 deltagares matvanor under 20 år, kunde man konstatera att de som åt mycket frukt, bär och andra växtbaserade livsmedel fick ett skydd mot demens.
Ska du ut på en lång cykeltur eller ta en längre promenad då lär du svettas mycket, framförallt när värmen kommer. Se till att hålla vätskebalansen så att du orkar mer. Att göra sin egen sportdryck är inte svårt. Här får du förslag inför långturen.
Tröstäter du? I tider av oro och hög stress ligger det nära till hands att ta till mat för att lugna oss, särskilt om vi går hemma och har nära till skafferiet. Det är därför lätt att ta en macka till, mumsa på chips eller smågodis i större utsträckning än vanligt. Då är det bra att ha struktur på sitt ätande, här får du några tips.
Den koständring som flest svenskar har gjort det senaste året är att minska på sockret. Var fjärde äter mindre kött och en fjärdedel äter mer grönsaker. Samtidigt har mer än var tredje invånare inte gjort några koständringar alls enligt en färsk undersökning.
En växtbaserad kost kan bidra till att lindra smärtsamma symtom vid reumatid artrit. Tidigare har man sett förbättringar hos patienter med fibromyalgi, mycket talar nu för att flera autoimmuna sjukdomar kan förebyggas med en kost basesrad på frukt och grönt.
En ny stor brittisk studie visar att ett ökat intag av frukt och grönsaker snabbt kan bidra till bättre humör och ökat psykiskt välmående.
Argumenten för att äta mer växtbaserat blir bara fler, rött kött gör nämligen att vi luktar illa. Även alkohol och skräpmat kan påverka kroppslukten negativt. Medan grönsaker och kryddörter istället hjälper oss att dofta gott.
Vi blir allt mer medvetna om vikten att måna om vår hjärnhälsa lika mycket som resten av kroppen. Och förståelsen för att kosten påverkar hur vi kommer må inte bara när vi blir äldre utan även i unga år tycks bara öka. Kurera ställde några frågor till näringsfysiologen Kristina Andersson som nyligen kom ut med boken "Ät hjärnsmart" om vad man bör tänka på.
För många är ett nytt år ett bra tillfälle att ta nya tag och ändra sina matvanor. Vanligast är att man vill äta mindre sötsaker visar en ny svensk undersökning. Närmare 70 procent av svenskarna känner sig manade, främst kvinnor och personer i storstadsområden säger sig vilja äta bättre.
Åtta av tio svenskar uppger att de äter en nyttig och hälsosam lunch. De som inte väljer nyttig mat till lunch uppger två huvudanledningar, dels uppskattar de inte smaken och dels är de ointresserade av hälsosam kost.
Matsvinn är ett stort problem och det bästa sättet att ta reda på om mat fortfarande går att äta är inte nödvändigtvis att titta på förpackningens bäst-före-datum. Dessa utgår från grova uppskattningar och ger bara en vink om när ägg eller en kotlett sannolikt nått gränsen för bästa kvalitet – men det är allt.
En vacker god och matig sallad som kan njutas både varm och kall. Med gott om långsamma kolhydrater och nyttiga proteiner håller dig mätt länge vilket gör den till en utmärkt lunch.
Enligt en ny holländsk studie har personer som äter vad som traditionellt anses vara nyttig mat större hjärnor än de som äter en mindre hälsosam kost. Forskarna hoppas att de nya rönen ska motivera fler att äta nyttigare.
Det är inte alltid helt lätt att få i sig tillräckligt många portioner frukt och grönt under en dag. Då kan en smoothie vara ett bra sätt. En smoothie kan innehålla så mycket som tre till åtta portioner frukt och grönsaker och det i en mycket lättsmält form.
Ny forskning visar att det finns mågna anledningar att satsa på mer grönt i kosten. Äldre som åt minst en portion bladgrönt om dagen visade en betydligt långsammare försämring av minnet jämfört med jämngamla som sällan eller aldrig åt grönsaker.
Miljöpartiets nya förslag att lagstifta om förbud att slänga ätbar mat har sin inspiration i Frankrike som har en liknande modell. Som ett led i en mer klimatsmart offentlig sektor slår partiet även ett slag för mer vegetariskt.
Denna wok med massor av grönsaker och näringsrika glutenfria nudlar är perfekt till vardags eftersom att det går snabbt och är ekonomiskt. Billiga grönsaker som kål, morot och purjo blir supergoda med asiatisk smaksättning. Receptet innehåller ägg men du kan lätt göra rätten vegansk genom att byta ut ägg mot tofu, edamemebönor eller pumpakärnor.
Det här receptet kommer från Olga Rönnbergs bok ”Olgas mat” utgiven av Fitnessförlaget. Boken går ut på att erbjuda recept på rätter som både smakar gott och ger energi för att man ska klara av träning och vardagsliv. Alla rätterna är näringsberäknade och därför är det en bok som passar den som behöver mer kontroll över intaget och inte vill krångla till det alltför mycket. Kureras reporter Emma V Larsson testar biffarna och ger sitt omdöme.
Selleri är inte allas favorit men den borde vara. Selleri innehåller nämligen en hel rad nyttigheter, bland annat en antioxidant fytokemikalie vid namn apigenin, som i flera studier visat sig effektiv mot cancer.
Gurka, det innehåller ju bara vatten! Eller? Gurka är antagligen mycket nyttigare än du tror för trots sitt stora innehåll av vatten innehåller den även andra nyttigheter – som fibrer, vitaminer och mineraler.
Så här lagom till säsongspremiär av såväl grillning som vårprimörer vill Kurera passa på att dela med sig av lite intressant info: Kunskapen om varför intag av sparris får ditt kiss att lukta konstigt. I alla fall för runt 40 procent av befolkningen. Här får du veta varför.
Att använda kålblad som wrap eller tallrik är både gott och smidigt eftersom det blir mycket mindre disk. Här är ett recept på en kålwrap med en krämig saffrans-hirsotto med broccoli, långa gurkskivor och mynta - serverad med avokado och en snabb version av chutney på nektarin och persika. Lägg gärna till alfalfa-groddar och du har en utsökt vegansk rawfood måltid.
Det har aldrig sålts fler ekologiska produkter än under förra året och försäljningen hade varit ännu större om det inte rått brist brist på vissa ekolivsmedel. Flera stora aktörer vittnar om försäljningsökningar, medan marknaden fortfarande skriker efter fler ekoprodukter. Det framgår när den privata marknadsbevakaren Ekoweb släpper sin årliga marknadsrapport över försäljningen av ekologiska livsmedel.
Ekologisk livsmedelsproduktion är bättre för hälsan och bör prioriteras. Det konstaterar en europeisk forskargrupp som på uppdrag av ett EU-parlamentsutskott har sammanställt den forskning som finns kring ekologisk livsmedelsproduktion.
Kämpar du med att försöka leva som en heltidsvegetarian/vegan? Bli flexitarian! Jaha, så vad är det då? Jo, en vegetarian som äter kött... Eller en deltidsvegan. Låter motsägelsefullt men ses som en hälsosam men samtidigt uppnåelig kosthållning och spås bli en av 2017 års största mattrender.
Åt du rödkål till den feta maten under jul? Vad bra. Ny forskning på möss tyder nämligen på att rödkål kan ha särskilt gynnsamma egenskaper i samband med fettrik kost.
Varje år sammanställer den amerikanska organisationen EWG, Environmental Working Group, en lista över den den frukt och grönt som innehåller mest och minst bekämpningsmedel. De testar vanligt förekommande livsmedel odlade på konventionellt sätt, det vill säga inte ekologiskt, och sammanställningen går under namnet Dirty dozen - Clean fifteen. I den listas de tolv värsta respektive femton bästa livsmedlen som testats, sett till deras innehåll av bekämpningsmedel. Här är resultatet.
Vem älskar inte aioli? Ja, det finns säkert någon - även om det kan kännas svårt att förstå. Råkar du känna denna person är det här dock inte ett recept du ska bjuda denne på. Här är ett underbart recept på färsk sparris med helt underbart god vegansk saffransaioli.
Polyfenoler är det som ger frukter, bär och grönsaker sin, färg, doft och smak. Vanliga källor är frukt och grönt, te, rödvin, kaffe, choklad, oliver och nötter. Polyfenoler har länge varit kända för sina hälsobringande effekter. Nu visar en ny italiensk studie dessutom att de kraftigt minskar risken att dö i förtid.
Tänk dig för nästa gång du slänger skrutten. Mycket av det nyttiga sitter i de delar vi ofta låter bli att äta, som i blasten, i skalet, i kärnorna och kärnhuset. Professor emeritus Stig Bengmark skriver om att han äter det du kastar.
"Ät dina grönsaker" - är en mening många föräldrar någon gång yttrat till sina barn. Fortsätt så - av många anledningar. En är att unga tjejer som äter en fiberrik kost med mycket frukt och grönt kraftigt minskar sin risk att drabbas av bröstcancer senare i livet. Och ju tidigare flickorna börjar, desto bättre. Detta enligt en ny studie från Harvard.
Ät skalet, välj svenskt, tänk färg (särskilt grönt och lila), bry dig om storleken - och handla eko. Det är några av tipsen som SR-programmet Matens pris har komponerat ihop för att hjälpa sina lyssnare veta hur de ska maximera sitt näringsintag via kosten. Här är fler.
Att äta vanlig mat är nog för att tillgodose sina näringsbehov och få i sig de ämnen vi behöver för att vara motståndskraftiga sjukdomar, hävdar Livsmedelsverket. Samtidigt ökar vi i Sverige vår konsumtion av grönsaker. Synd bara att dagens grönsaksstorsäljare inte innehåller lika mycket näring som den gjorde förr. I de kommersiella växtförädlarnas jakt på att ta fram snabbväxande grönsaker har nämligen många viktiga näringsämnen gått förlorade i processen. Det visar en granskning gjord av Sveriges radios Ekot.
Recept, nyheter & tävlingar i veckobrevet!
Här hittar du äldre nummer av papperstidningen Kurera i digital form.
Vill du veta mer om hur du hjälper dina älsklingar att må bra, få tips på näring och naturlig smärtlindring eller bara läsa mer om hur djur påverkar vårt psykiska och fysiska mående? Klicka här.
Vi har pratat miljö med sångaren Magnus Carlson, motion med Susan Lanefeldt och balans med Karin Björkegren Jones. Livsfilosofi med professor Michael Dahlen och andlig hälsa med prästen Olle Carlsson.
