Tanja Dyredand: “Starta decenniet med en skrattrevolution”

Tanja Dyedand

Yrke: Journalist, författare, yoga- och meditationslärare
Aktuell med: Boken ”Skratta&Pausa”. www.stressaav.nu 
Mer info: Läs mer om Tanja på hennes hemsida stressaav.nu Det går även att följa henne på Instagram under @mindfully_tanja
Bonus: På Tanjas youtube-kanal finns övningar att ta del av gratis.

När skrattade du senast så att tårarna sprutade? Ta med dig det som får ditt hjärta och din själ att skratta in i 2020, uppmanar yogaläraren Tanja Dyredand i denna krönika. Tanja menar att skrattet räddar liv och har potential att förändra vårt samhälle, hon vill  därför starta det nya decenniet med en rikstäckande skrattrevolution och föreslår att vi borde kunna få skratt på recept. 

För cirka 450 år sedan levde och verkade en man i Tyskland. Personligen är jag övertygad om han skrattat mer, skulle nog vår västerländska historia sett annorlunda ut. Mannen, Martin Luther, som ständigt befann sig i depressiv livskris, kom nämligen att skriva om bibeln, lite efter sitt eget tycke, vilket resulterade en bannlysning av påven. Medeltiden som brukar refereras till som en av de mörkaste epokerna i historien var här, och skrattet lyste med sin frånvaro. 

Enligt Luther var vi människor födda syndare, och enbart genom att varje dag späka oss själva (helst genom fysisk bestraffning) kunde vi nå himmelriket när vi närmade oss vårt sista andetag. Skratt och glädje ansågs inte alls höra ihop med välmående, snarare tvärtom. Att visa glädjeyttringar med gapskratt, framförallt offentlighet, var förknippat med livets lättja, fylla, galenskap, dåraktigt beteende och endast djävulen avbildas asgarvande i medeltida målningar. Den sanna troende syndtyngda människan, skulle dra lite på mungiporna i stillsamt Mona Lisa-leende på sin höjd.

 

LÄS OCKSÅ: På liv och död – hur du hittar styrka när livet stormar”

Först på 1700-talet började människan, även njutningsfullt avbildad i konsten, tillåtas le och skratta offentligt. Man satir-skrattade åt samhällsklyftor och använde skrattet i politiska och samhällskritiska utspel. I Sverige, eller närmare bestämt i Västergötland, pågick dock redan under 1500-talet en smärre gräsrotsbetingad skrattrevolution, kallad Västgötaklimax. En subtil humorform, som enligt nutida skrattforskning är mest likt de sociala onlinefenomenen ”memes” och kräver mest av våra hjärnor för att förstå.

I början av 1900-talet får vi genom rörlig film en kavalkad av skratt. Charlie Chaplin gör slapstickhumor världskänt, och nu börjar skratt användas som styrkehjälp under ”depressionen” och världskrigstiderna. Sedan följer en skrattvåg av ståuppare och humorprogram. När Norman Cousins år 1979 skrattar sig frisk från en dödlig sjukdom, tas skrattet in i forskningens värld och länken mellan skratt, läkning och välbefinnande etableras.

LÄS OCKSÅ: Skratta mer och förläng livet!

Varför vi människor skrattar, är dock forskare än idag oense om. Vad vi dock vet genom forskning är att skratt är ett fyrverkeri av händelser, både fysiologiska och psykologiska aktiviteter, som i sin tur påverkar kropp och sinne på olika sätt. 10 minuters skratt är likvärdigt med 10 minuters roddmaskin enligt doktor William Fry vid Stanford University. Luft du skrattar ut under ett skratt kan slungas ut med en hastighet om 100km/h. 100 skratt är lika med 30 minuters gymträning för lungor, hjärta och mage. Studier visar att stresshormoner minskar, måbra-hormoner ökar, cellförnyelse och blodcirkulationen ökar, blodtryck balanseras, infektioner minskar, förebygger hjärtsjukdomar, förbättrar minnet och kroppen syresätts, immunförsvaret boostas och hjärnan reparerar DNA. Vår längsta nerv, vagusnerven, aktiveras. Vagusnerven som är direkt kopplad till vårt självläkande system: det parasympatiska nervsystemet. Som i sin tur reglerar smärta, sömn, återhämtning och tarmarnas viktiga funktioner. 

Ett gott skratt förlänger inte därför bara livet, det kan alltså rädda liv. Även när skrattet är på låtsas får du ta del av alla dess läkande effekter.  Skratt som läkning och återhämtning är sedan 1980-talet inkluderat i en rad olika terapeutiska behandlingar världen över.  Forskning har visat att skratt ger lindring och läkning på barnsjukhus, för personer med stressrelaterade sjukdomar, utmattningssymptom, Alzheimers sjukdom, cancer, för ångest, trauma och depressioner, vid smärta, sömnsvårigheter, hjärtkärl-sjukdomar och personer som drabbats av stroke.

LÄS OCKSÅ: “Glädje är en förmåga du kan öva upp”

Tro mig, jag är själv ett levande bevis på att skrattet är livsviktigt. Skrattet räddade mitt liv. Vändningen under min rehabilitering efter utbrändhet, hjärtflimmer och sedan stroke, kom av skrattets läkande kraft. De tuffaste, mörkaste tiden glömde jag helt bort hur man skrattade. Det var mest gråt, och till slut kom inte ens tårar längre. När jag av misstag råkade skratta under en stillsam yogaklass, fick jag efteråt mindre kronisk smärta, hjärntrötthet och sov för första gången en hel natt på två år. Jag började lägga till låtsasskratt till djupandning och övningar inspirerade från yoga, att aktivera vagusnerven blev den röda tråden. Nu kom styrkan tillbaka och jag gick från att enbart existera till att vilja börja leva. Det är mina dagboksanteckningar från min rehabilitering jag nu samlat till 80 enkla övningar i min bok. Min högsta dröm är att fler ska inspireras till enkla vardagspauser, med skratt och paus.  

 

Skratt är vår bästa medicin, ett universalt språk alla förstår och som är gratis. Tänk vilken skillnad det skulle kunna bli i vårt samhälle, till och med världen, om vi bara skrattade mer? Ett skratt smittar nämligen av sig, stärker sammanhållning och skapar osynliga band mellan människor. Även när det är på låtsas. Och JA, visst borde vi starta en världsomfattande skrattrevolution ihop, där skratt kunde fås på recept? Tänk mer skratt på skolor, i matkön, jobbet, i riksdagen, för att rädda planeten, vid stress, lämning på dagis,  när det är som tuffast - Ha hi ho, tänk vad mycket trevligare världen skulle bli. Så fråga dig själv, när skrattade du senaste så där så att tårarna sprutade? Ta med dig det som får ditt hjärta och din själ att skratta in i 2020.  Kom ihåg, skratta nu, för sen dör vi faktiskt. Och skrattar du riktigt mycket förlänger du livet i en lekande fart. 

Av Tanja Dyredand, certifierad yoga- och meditationslärare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta: webbredaktor(@)kurera.se.


Tanja Dyedand

Yrke: Journalist, författare, yoga- och meditationslärare
Aktuell med: Boken ”Skratta&Pausa”. www.stressaav.nu 
Mer info: Läs mer om Tanja på hennes hemsida stressaav.nu Det går även att följa henne på Instagram under @mindfully_tanja
Bonus: På Tanjas youtube-kanal finns övningar att ta del av gratis.

Roliga fakta om skratt

Söm förbättras och smärta minskar med skratt. 10 minuters skratt ger två timmars smärtfri sömn enligt studie.
Du blir pigg av skratt. Skrattar du direkt på morgonen piggas kroppen upp som om du druckit en kopp kaffe.
Ett barn skrattar i genomsnitt 400 gånger om dagen . En vuxen cirka 15 gånger.
Du får inre jogging och mental storstädning med skratt då vi börjar rensa ut slaggprodukter och storstädar sinnet.
Skratt är naturlig botox. Syresättning och cellförnyelse gör att rynkor slätas ut.
Skratt smittar. Vi skrattar upp till 30 gånger mer om vi är bland andra än när vi är själva.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Ny rapport: Vi äter mindre socker och rött kött

Kost

Den koständring som flest svenskar har gjort det senaste året är att minska på sockret. Var fjärde äter mindre kött och en fjärdedel äter mer grönsaker. Samtidigt har mer än var tredje invånare inte gjort några koständringar alls enligt en färsk undersökning.

Över 700 000 bilister kör med olaglig syn – är du en av dem?

Hälsa

Har du kollat din syn nyligen? Visste du att en av tio bilförare kör med olaglig syn? Det vill säga med så nedsatt syn att de är en direkt trafikfara eftersom de har en synskärpa som ligger under dagens körkortskrav. 2019 års Synbesiktning, som är ett samarbete mellan Bilprovningen och Synoptik för att belysa att nedsatt syn är en trafikfara, visade att 700 000 bilister kör med trafikfarlig syn.

Håller du löftet om minskat midjemått?

Vikt

Nystart och nytt år får oss avlägga löften som inte alltid hålls. Framförallt handlar det om löften om en hälsosammare livsstil. Endast en av fem som klarar av att gå ner i vikt lyckas bibehålla den nya vikten efter ett halvår. Brist på inspiration och en stressig vardag är främsta orsaken att man ger upp. Men visst går det att förändra. Det handlar om långsiktigt och bra verktyg. Här får du några tips om hur du ska göra.

Filmen “The Game Changers – en milstolpe i det gröna kostskiftet”

Kurera debatt

Dokumentärfilmen "The Game Changers" har gjort stort avtryck och fått ett stort antal kända och okända personer att ta klivet och lägga om till en mer växtbaserad eller vegansk kost. Den veganska kosten – och filmen – har fått oförtjänt hård kritik av mer eller mindre självutnämnda och insatta experter menar cancerläkaren David Stenholtz i detta debattinlägg där han uppmanar alla att se den kontroversiella filmen.

 

Kinesiskt nyårsfirande ställs in på flera platser på grund av coronaviruset

Virus

Under helgen skulle råttans år firas i Kina men nu ställs firandet in på många platser på grund av rädsla för spridning av de fruktade coronviruset. För att stoppa spridningen av viruset har 18 städer hittills satts i karantän och skolor stängs. Antalet insjuknande ökar snabbt och imorse rapporterades 41 personer ha dött på grund av coronaviruset. Hongkong klassificerar virusutbrottet som nödläge.

vegetarisk mat

Så slipper du höga blodfettvärden

Kost

Tiotusentals svenskar lider av höga blodfettvärden - många utan att veta om det. Något som kan utvecklas till livshotande åderförkalkning. Men höga blodfetter kan sänkas genom kostomläggning, här kan du läsa mer om vilka livsmedel som kan bidra till att minska risken för infarkt.

 

Lennart är smärtfri med hjälp av nypon

Hälsa

Golf är en stor del av livet för Lennart Andersson, 78 år. För snart ett år sedan satte en smärta i axeln stopp för golfandet, och Lennart trodde han att skulle behöva hitta andra intressen. Men tack vare ett extrakt av nypon är han numera smärtfri och tillbaka på golfbanan.

Rapport: “Renare luft ger snabbt goda hälsoresultat”

Eko/miljö

Minskade utsläpp och förbättringar av vår luftkvalitet ger snabbt positiva effekter på folkhälsan, visar en rapport. Exempel från bland annat städer som stått värd för OS, visar att problemen med astma, hjärt-kärlsjukdom men också för tidig födsel minskade som ett resultat av åtgärder för att förbätta luften i samband med evenemanget.

Ny studie: Fåglar flyttar tio dagar efter fullmåne

Övrigt

Svårt att sova vid fullmåne? Ja, hävdar en del och är tvärsäkra, men analyser och vetenskapliga studier säger oftast, men inte alltid, det motsatta. Och huruvida månen påverkar oss människor eller inte är en debatt som lär fortsätta. Flyttfåglarna, de rör i alla fall på sig i måncykler. Vid Lunds universitet har man sett att nattskärror påverkas av månens sken och de synkroniserar sin flytt söderut tio dagar efter fullmånen.

Därför påverkas du av mörker och sömnbrist

Forskning

Sömnen är enormt viktigt för hälsan och den som sovit dåligt några nätter kan vittna om att både kropp och själ inte mår bra. Och när mörkret sänker sig över vårt vinterlandskap – ja, då blir vi ännu tröttare. Maria Nordin som är forskare vid Institutionen för psykologi vid Umeå universitet berättar varför och ur den mörka årstiden påverkar oss och varför en dålig sömn är så farligt för oss.

 

Glutamin kan hjälpa överviktiga att gå ner i vikt

Forskning

En studie gjord vid Karolinska Institutet och universitet i Oxford visade att aminosyran glutamin kan reducera fettvävnad men också minska inflammation i fettväven. Överviktiga personer hade i genomsnitt lägre nivåer av glutamin i fettväven än normalviktiga personer. Mer forskning krävs innan glutamin kan rekommenderas som ett kosttillskott vid fetma.

Träning kan minska risken för att utveckla epilepsi

Forskning

Träning mår vi riktigt bra av. Våra blodkärl säger tack när vi rör på oss, skelettet blir starkare och vår mentala hälsa stärks. Samtidigt minskar träning risken för flera av våra stora folksjukdomar. När forskare i Skåne jämförde Vasaloppsåkare med övrig befolkning upptäckte de att risken att utveckla epilepsi var hälften så stor hos längdskidåkarna.

Maria Helander: “Hälsa börjar med en vilja att ta hand om sig själv”

Mental hälsa

Att vara snäll mot sig själv, vad är det egentligen? Är det att unna sig bakelser och shopping? Nej, det är betydligt mindre glamouröst men mer angeläget och innebär bland annat att bli bättre på att säga nej till andras önskemål och att känna efter vad du själv vill. Samtalsterapeuten och beteendevetaren Maria Helander som skrivit boken ”Självsnäll” om varför det är viktigt och tipsar om hur vi kan bli bättre på det.

Detta händer i hjärnan när vi slutar vara kära

Mental hälsa

När vi blir kära sätter det igång en rad reaktioner i kroppen men också i hjärnan. Ett flertal hormoner och signalsubstanser är inblandade och bildar tillsammans en veritabel cocktail i hjärnan som gör att förälskelsen slår de flesta känslor. Men vet du vad det är som händer när vi slutar vara kära?

 

kvinna i mössa

Därför gör hampa under för din hud

Hälsa

Trendingrediensen hampa är på allas läppar och används i alltifrån kläder till livsmedel. Men även hud, hår och naglar får en rejäl boost av hampa. Här tipsar Kureras skönhetsexpert Johanna Bjurström om hur du använder oljan på bästa sätt.

Finalisterna i “Årets matbluff” utsedda

Eko/miljö

För fjärde året i rad har den ideella konsumentföreningen Äkta vara tagit fram fem finalister till antipriset ”Årets matbluff”. Sojagrädde med två procent soja och glutenfritt teff- och bovetemjöl med tre procent teff är två av finalisterna av de totalt 162 nomineringarna som kommit in från allmänheten.

Ny rapport ska öka kunskap om minnessjukdomar

Forskning

Idag har ungefär 160 000 svenskar en demenssjukdom. Antalet demenssjuka väntas öka till 250 000 inom 30 år. Detta på grund av att det stora antalet personer som föddes på 1940-talet då uppnår en hög ålder. Alzheimerfonden har därför tagit fram Sveriges första vetenskapliga alzheimerrapport som ska kunna läsas av gemene man för att öka kunskapen om minnessjukdomarna.

Hittade du också en halsduk eller ett par vantar?

Allmänt

Medlemmar i svenska kyrkan har stickat vantar, halsdukar och strumpor och lagt ut för att visa på kraften i goda handlingar. I gryningen till den 14 januari lades deras stickade alster ut i hela landet. På lapparna stod det till exempel: Fryser du? Den här halsduken är inte borttappad, den handgjord. Ta den, varsågod.

 

Studie: Apor föredrar socker framför alkohol

Forskning

Har du någonsin undrat varför djur äter jäst frukt som innehåller alkohol? Vi drar ofta slutsatsen att det beror på att de i likhet med oss människor skulle tycka om att berusa sig. Nu har forskare undersökt om apors beteende kan avlöja något om människans benägenhet till alkoholism.

Hella gör rent hus utan gifter och kemikalier


Eko/miljö

För tre år sedan kom Hella Nathorst-Böös ut med boken "Häxans hus" full av tips på hur man lever mer giftfritt både när det kommer till hemmet men också hygien och hudvård. Sedan dess har intresset bara ökat och nu ges boken ut på nytt. Kurera växlade några ord med Hella om varför det är så viktigt att detoxa sitt hem och fick några användbara tips.

Nu kan Maja svälja sina tabletter

Övrigt

Maja, 11 år, har alltid haft stora besvär att svälja tabletter, som till exempel Ipren och Alvedon. Sedan provade Majas mamma Eva att trä över tabletterna med ett litet hölje med god smak. Då kunde Maja svälja utan problem. – De smakar jättegott. Mina har kolasmak, säger Maja.

Ann-Kristin Sundin: “Mjölk är fortfarande hälsosamt”

Kurera debatt

Alla har en åsikt om mat, oavsett vilka vi är och vad vi arbetar med. Anledningen är så klart enkel – alla äter, och alla påverkas av maten vi väljer att lägga på tallriken. Då är det desto viktigare att de budskap som konsumenter nås av är vetenskapligt behäftade och tål att utmanas och kritiseras. Inte minst diskuteras mjölk och mjölkprodukter i många sammanhang när gäller allt från hjärtkärlhälsa till skeletthälsa, och felaktigheterna som vi möts av är flera.