Påsken har gått från att vara en allvarstyngd högtid till en helg som vi mest sammanknippar med god mat och lång ledighet. Men har påsken någon djupare betydelse för oss idag och varför äter vi egentligen så mycket ägg. Kurera försöker reda ut begreppen och har tagit hjälp av Are Norrhava, präst och meditationslärare inom Svenska kyrkan.
Veckan inför påsk kallas ”Stilla veckan”. Förr var det en sorgens tid och under det som kallades dymmeln som sträcker sig från onsdagen fram till och med påskafton var det inte ovanligt att klä sig i svart, då fick heller inget arbete utföras. Det var också en tid att skydda sig mot häxor och trolldom. På skärtorsdagen trodde man nämligen att häxorna flög till Blåkulla för att träffa djävulen. Inget av detta lever kvar idag. Vi har visserligen påskkärringar och till sent på 1900-talet var långfredagen en dag då i princip allt var stängt och det mer eller mindre var dött i TV-rutan.
Påsken som PR-kupp
Påsken bryter fastan som pågått från fastlagsdagen och på påskafton formligen exploderar festligheterna med påskägg och allehanda delikatesser. Men påsken börjar egentligen först på påskdagen om man ska vara noga – det var då Jesus återuppstod. På Facebook cirkulerar en sketch där komikern Johan Glans pekar på orimligheterna med vårt påskfirande, och det till synes ologiska med allt från påskkärringar till ägg och ris med fjädrar. Och det är ingen större konst att få högtiden att framstå som absurd, för vad har påskharar och ägg med Jesus att göra? Och varför fira att någon spikades upp på ett kors?
En blandning av olika traditioner
Påsken kan lite förenklat sägas vara en fusion av hedniska högtider som hyllar våren och återkomsten av ljuset och högtidlighållandet av Kristi död och uppståndelse. Det engelska ordet easter kommer från tyskans Eostre som är namnet en hednisk gryningsgudinna och bärare av ljuset. Medan ordet påsk kommer från latinet och hebreiskans pasach eller passover på engelska som är namnet på judendomens firande av uttåget ur Egypten.
LÄS OCKSÅ: Därför ska du inte äta ägg i påsk!
Ägg – en symbol för livet
Ägget är en symbol för pånyttfödelse inom många traditioner och att vi äter så mycket ägg under påsk beror delvis på att hönsen vid den här tiden på året börjar värpa ägg igen efter vinteruppehållet. Under fastan avstod man förutom från kött även från mejeriprodukter och ägg vilket gjorde att det fanns extra gott om ägg fram emot påsk. Ägget har blivit till en symbol för livet som knyts till våren, ljuset och påsken.
LÄS OCKSÅ: Därför firar vi påsk som vi gör
”Vi behöver riter och symboler”
Kurera växade några ord med Are Norrhava, präst och meditationslärare i Katarina församling i Stockholm och frågade honom vad påsken har för betydelse idag.
– För många betyder det nog inte så mycket mer än att de får ledigt i några dagar, säger Are.
Men samtidigt tror han att påsken svarar an på ett djupare behov hos oss än det av ledighet och återhämtning. Behovet att möta det som gör ont och att komma i kontakt med någon sorts djupare sanning. Här tror Are att kyrkans symboler och riter har stor betydelse. På samma sätt som när det inträffar en kris i livet.
– Det kommer fler till kyrkan under påsk och jul, säger Are. Något han tror bland annat kan bero på vårt behov av just riter och symbolspråk och vår längtan att få bli berörda på djupet.
– All andlighet som är på riktigt handlar att ta hand om vår smärta.
LÄS OCKSÅ: Yogaläraren Magnus sänker trösklar
En berättelse om transformation
Att undvika det som gör ont kan leda till olika flyktbeteenden eller att man projicerar på andra menar Are. Inom religionen finns olika sätt att arbeta med det.
– I påsken ser jag det jättestarkt, säger Are och berättar om metaforen om vetekornet som Jesus ska ha använt sig av.
Enligt den lär Jesus ha sagt att om inte kornet faller och dör, behåller det sitt skal och förblir ensamt men om kornet hamnar i jorden och skalet brister, bryter en grodd fram som symboliserar livet.
– Det liknar processen med larven som förpuppas och blir till en fjäril. En väldigt förunderlig process om man tänker efter.
Något som kan användas som en metafor för att växa och utvecklas som människa. Men Are ger inte mycket för våra olika projekt för att bli bättre männsikor utan tror istället att vi utvecklas av att våga vara med det som är tungt och svårt.
– När jag stannar upp, känner efter och tar ansvar för det som pågår i mig, då kan jag känna att det händer något gott. Det ger en djupare glädje. Som också för mig närmre andra människor.
Även om det var längesedan långfredagen var en dag då allt var stängt och tyst tror Are att den fortfarande i viss mån bär spår av det och även idag skulle kunna fungera som en sorts retreat när vi stannar upp och låter livet komma i fatt oss.
LÄS OCKSÅ: Bob Hansson: Största hotet mot vår hälsa är vår egen vanliga vardag
Vi reser oss på nytt
Are menar att påskens berättelse om död och pånyttfödelse är så universell att om den inte redan funnits hade vi behövt uppfinna den.
– Alla vet vad smärta och svek är. Och även om allt går åt pipsvängen så kommer det något nytt, säger Are och fortsätter:
– Det är det som är det kraftfulla för mig, att vi reser oss gång på gång ur besvikelser, skam och smärta, säger Are som berättar att han närmar sig påsken ur sina egna livserfarenheter.
På det sättet symboliserar påskens berättelse något som ligger djupt i oss tror Are, även om vi inte kan alla fakta i dag på samma sätt som förr.
– Människor hittar sätt att berätta om detta och leva det även utanför kyrkan säger Are och berättar avslutningsvis att dragqueen-ikonen Ru Paul säger i en intervju att det som gör att hans dokusåpa om blivande dragartister berör så många är att det handlar om död och uppståndelse. Många som deltar i programmet kommer från utsatta områden och har varit marginaliserade på olika sätt och där ges de plats att skina.
– Det är en berättelse som är otroligt stor i vår tid.
Av Nina Törmark
Källa: Natrionalencyklopedin, Nordiska museet, Kyrkans tidning samt Scientific American
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!