Vårt sköra och finstämda hormonsystem – så funkar det!

De styr många av våra livsviktiga funktioner – utan dem kan vi inte leva.
Kroppens hormoner regleras av ett skört och mycket finstämt system, hormonsystemet.
Här förklarar Kureras näringsexpert Zarah Öberg mer om hur detta komplexa system fungerar och om vad som kan sätta det ur balans.

Hormoner är kemiska budbärare, som tillsammans med vårt nervsystem styr kroppen. Ett hormon fungerar som en nyckel eller aktiverare till våra celler, exempelvis öppnar insulin upp cellerna och släpper in glukos (socker) från blodet efter att vi har ätit.
► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Funktionerna går upp och ner
Celler kan påverkas av flera hormoner och eftersom hormoner frisätts stötvis, så kan dessa funktioner gå upp och ner. Exempel på detta är adrenalin och serotonin som ökar och minskar om vartannat, vilket kan göra att man mår bra i perioder och mindre bra i perioder.

► Läs också: Hormonella obalanser hos kvinnor

Påverkas av omständigheter
Flera av hormonerna är beroende av omständigheter. Melatonin till exempel, som är det hormon som frisätts för att vi ska bli trötta, aktiveras när det blir mörkt. Hormonet styr vår dygnsrytm och är det hormon som hamnar i obalans när vi drabbas av jetlag. Andra hormoner påverkas av näringsbrister eller brist på fett och kolesterol, eftersom detta är deras byggmaterial. Särskilt östrogen och progesteron är känsligt för låg tillgänglighet av fett, men påverkas också av höga halter kortisol i blodet. Kortisol hämmar nämligen östrogenet, samtidigt som det använder upp kroppens DHEA, som annars används till östrogenproduktion.

► Läs också: ”Hormonrubbningar blir vanligare på grund av onaturlig mat”

Skört samspel
För att ett hormon skall vara verksamt behövs mycket små mängder, men trots detta så kan näringsbrister, stress och för lite sömn, ställa till det i kroppen. Detta då sömnhormonet melatonin är vår kropps viktigaste antioxidant och att kortisol, det hormon som utsöndras när vi är stressade, stör hormonbalansen. Kortisol minskar dessutom vår insulinkänslighet och ökar inlagringen av fett, medan adrenalin ser till att vi får mer energi genom att frisätta både glukos och fett.

► Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Hormonernas bildande
När en brist på ett hormon uppstår signaleras detta till den producerande körteln som börjar producera hormon, förutsatt att det finns rätt näring och byggstenar till att göra bildningen möjlig. Hormoner bildas från de näringsämnen man äter, och då främst från fetter. De utsöndras sedan i blodet och förs via blodet till det ställe, där det hör hemma och verkar för att olika funktioner skall fungera. Om detta inte går som det ska blir vår hormonella funktion störd och symptom som PMS (progesteron/östrogen/höga halter av kortisol), infertilitet (östrogen), humörsvängningar (östrogenbrist), immunförsvarsproblem och hudproblem (melatonin), menstruationsproblem (östrogen/progesteron), utebliven sexlust (testosteron), sockeröverkänslighet (insulin), diabetes (insulin) och hjärt- och kärlsjukdomar (kortisol) kan uppstå.

► Läs också: Allt fler väljer växtöstrogen mot sina klimakteriebesvär

Obalans i hormonsystemet
Det finns flera orsaker till att vår hormonella funktion kan störas. Näringsfattig kost och stress är två orsaker. Den stora exponeringen för hormonstörande ämnen är en tredje. Hormonstörande ämnen finns bland annat i hygienprodukter, plastleksaker, konservburkar, kassakvitton och kläder. De utgörs av bromerade flamskyddsmedel, ftalater, parabener, nonylfenol samt ämnet bisfenol A. Studier har visat på kopplingar mellan dessa hormonstörande ämnen och sjukdomar kopplade till hormonsystemet, däribland bröstcancer, genitala missbildningar och diabetes.

► Läs också: Liten guide till hormonstörande ämnen

Hormonernas reglering
Hormoner reglerar sig själva i ett samspel mellan varandra, och de frisätts stötvis, vilket gör att vårt humör eller vår menstruation, sexlust och blodsocker kan gå upp och ner hela tiden. Minskningen av hormoner sker oftast i flera steg då ett hormon ökas och därmed hämmar bildning av ett annat. Detta sker till exempel under menstruationscykeln, då östrogen och progesteron samspelar för att först bygga upp en ägglossning, släppa ägget och sedan hålla kvar det befruktade ägget i livmodern. Med för lite progesteron fastnar inte ägget i livmodern, med för lite östrogen har vi ingen menstruation och utan testosteron, ingen sexlust. Vid ägglossningen ökar det lite mer djuriska testosteronhalterna, medan det moderliga östrogenet minskar, för att sedan ta över igen, när det är dags att vårda sig själv och barnet.

► Läs också: Har du gubb-PMS? Du kan ha testosteronbrist!

Av Zarah Öberg