Detta händer i din kropp när du stressar

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. 

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla jobbet eller privatlivet, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stress är med andra ord nödvändig för att vi ska åstadkomma det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att vila.

Det är också individuellt vad som stressar oss, det som stressar dig kanske inte alls påverkar din partner eller kollega och vice versa.
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer.

 

Överlevnadsinstinkt
Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer när kroppen behöver det. För länge sedan hjälpte stressreaktionen oss att överleva i situationer som krävde styrka och snabbhet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att antingen kämpa mot hotet – eller fly ifrån det. Klassisk kamp eller flykt, alltså. Våra kroppar reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

Kan vi inte slåss eller springa ifrån faran så är ett annat sätt att bemästra den att ”spela död”.
Det programmet sätts i gång när vår hjärna bedömer att faran är så stor att vi varken kan fly eller kämpa emot. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen.
De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress 

Kamp och flykt
När vår hjärna tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet. Det är en del av vårt autonoma nervsystem, som styr andning, blodtryck och puls, sådant som vi inte själva kan påverka med viljekraft.

Stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flykt-reaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och om vi får ett sår i kampen mitt under ett stresspåslag så kommer blodet att koagulera fortare. Blodflödet dirigeras om så att muskler och hjärna får mer blod medan matsmältning, hud och andra organ som inte behövs i kampen på liv och död får mindre.

LÄS OCKSÅ: Stressad? Svaret finns i håret 

Inte farligt – om vi får vila sedan
Det här pådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Det är varken fel eller farligt med den här mobilisering av styrka och kraft, förutsatt att vi kan röja undan hotet och återfå balansen sedan. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan att vi får tid för återhämtning, vila och sömn. För när den omedelbara faran är över, behöver kroppen återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få tillfälle att fungera som vanligt igen.

Kronisk stress leder också till andra förändringar i hjärnan som är mätbara och kan förklara de kognitiva problem som den som drabbats av stressrelaterat utmattningssyndrom upplever. Forskarna har kunnat visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och för förmågan att organisera och planera vad vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, som när man ska komma ihåg en inköpslista.

 

LÄS OCKSÅ: Stressad och har fått sämre minne? 

Amygdala förstorad
Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Förändringarna i hjärnans struktur når vi upplever långvarig kronisk stress, utan tillfälle för återhämtning kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att komma tillbaka. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: "Steg ett för att minska ohälsosam stress" 

Detta händer i kroppen när vi utsätts för långvarig stress
• Muskelcellerna bryts ner eftersom produktionen av aminosyror och proteiner minskar.
• Den sexuella lusten minskar. Produktionen av ett ämne i hypotalamus, gonotropin minskar, vilket sänker produktionen av LH, ett hormon som hos män ökar produktionen av testosteron och hos kvinnor ökar mängden östrogen. Stress leder därmed till sämre sexuell lust och funktion samtidigt som pms och klimakterieproblem förstärks.
• Konditionen försämras. Produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin minskar vilket leder till sämre syresättning.
• Mental obalans. Mängden signalsubstanser som är viktiga för vårt psykiska välmående minskar. Långvarig stress gör oss irriterade och otåliga. De påverkar även energin. Vi blir trötta och koncentrationen och minnet försämras.
• Immunförsvaret försämras. Ökad nivå av kortisol har en direkt koppling till sänkt immunförsvar.
• Bukfetman ökar. inlagringen av fett i kroppens fettceller ökar.

Av redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

vilda-vaxter-skola-myskmadra

Vilda växter-skola: myskmadra

Eko/miljö

Precis utanför dörren erbjuder naturen mängder av mat sprängfylld med vitaminer – helt gratis. Det gäller bara att veta vad man ska plocka och hur det ska tillagas. Kurera har tagit hjälp av örtspecialisten Lisen Sundgren som i några artiklar kommer att guida dig genom skogens skafferi. Först ut: doldisen myskmadran - en säreget doftande ört som signalerar att våren har kommit.

7 tips till dig som vill skaffa valp i coronatider

Husdjur

Våren 2020 slår rekord i efterfrågan på valpar i Sverige. I coronakrisen har många plötsligt tid att ta hand om en ny fyrbent familjemedlem och vi upplever en "valpboom". Vad ska man tänka på som ny hundägare – hur långa köer är det för att få en valp – och vilka risker finns det med att skaffa hund just nu?

Melonrulltårta till mor

Recept

Fira alla fantastiska mammor med en oemotståndligt mumsig melonrulltårta på Mors dag! Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt.

Ashwagandha – hjälp till återhämtning och fokus

Hälsa

Utan stressrespons skulle vi inte klara av att ta oss igenom dagen. Stressresponsen hjälper oss att hantera utmaningar och förändringar – både fysiska och psykiska. Men det är lätt att stresspåslaget fortsätter när vi kommer hem från jobbet. Örten ashwagandha kan dämpa stressen, det visar flera studier.  

 

Hjälp vid IBS och problemmage

Hälsa

Nästan var femte svensk lider av IBS – Irritable Bowel Syndrome. Det är en funktionell störning i tarmen som ger upphov till olika problem. Magsmärtor, förstoppning, svullnad och diarré är vanliga symtom. Att anpassa kosten efter magen är a och o. Och för att hjälpa till ännu mer kan probiotika ge en ännu bättre fungerade mage- och tarm.

Gör din egen kombucha

Drycker och smoothies

I Asien har kombucha sannolikt druckits i mer än tusen år, men i Sverige fick kombucha sitt stora genomslag för drygt tio år sedan.  Kombucha framställs genom fermentering av te, socker och en bakteriekultur. Det är enkelt och kul att göra själv. Skaffa en scoby och gör din egen kombucha.

 

Kvinna och över 50? Så bör du träna och äta för att långsiktigt må bra

Fakta

Det händer något när kvinnor passerar 50. Det handlar inte bara om att kroppen förändras av klimakteriet, kvinnor tappar även i muskelmassa, och mellan 50 och 65 är det extra viktigt hur livsstilen ser ut. En avhandling gjord av forskaren Peter Edholm visar att det är viktigt att träna styrketräning i kombination med en hälsosam kost rik på omega-3 fettsyror för att bibehålla god hälsa längre fram i livet.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen? Svårt att komma till ro? Du är inte ensam, var tredje svensk har sömnproblem visar en ny undersökning. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen – vi visar hur.

D-vitaminbrist kan ge svårare symtom för de som drabbas av covid-19

Hälsa

En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att vitamin D skyddar mot luftvägsinfektioner. Därför bör man sträva efter att höja D-vitaminstatusen hos de som befinner sig i en riskgrupp för att få covid-19. Framför allt om de inte får i sig tillräckligt med D-vitamin via kosten eller genom solljuset. Det skriver läkarna Mats B Humle, Henrik Pelling och Susanne Bejerot i ett debattinlägg i Läkartidningen.

 

”Hudvård börjar på tallriken”

Hud

Hudvård börjar på tallriken. Det menar Maria Ahlgren, skönhetsjournalist och författare till Beautyfood-böckerna, som påstår att många av de funktioner som eftersöks i hudvård finns i helt vanlig mat.

Därför får vissa mer hål i tänderna

Hälsa

En ny avhandling vid Umeå universitet presenterade anledningen till att vissa av oss får mer hål i tänderna. En viss genvariant gör att du inte lika lätt känner smaken av socker – och vill äta mer – i kombination med en rad av olika bakterier som ger karies.

Håll tätt med app i telefonen

Forskning

Appen Tät är utvecklad vid Umeå universitet och hjälper kvinnor med urinläckage att hålla tätt. Under tio månader laddade 10 456 gravida och nyförlösta kvinnor ner appen och svarade på en kort enkät. 123 kvinnor ingick i en studie. Efter tre månader minskade besvären med inkontinens och urinläckage och kvinnorna fick en betydligt bättre livskvalitet.

 

E-handelsprodukter innehåller förbjudna ämnen

Eko/miljö

Nätshoppingen har ökat när social distansering blivit norm. Men tänker du på varifrån produkterna du köper på nätet kommer och vad de innehåller? Enligt Kemikalieinspektionen innehåller nästan åtta av tio produkter från företag utanför EU farliga och förbjudna ämnen, som bly och bor.

Kan gurkmeja ha effekt på virus?

Hälsa

Det finns över 7 000 vetenskapliga studier på den aktiva substansen curcumin som finns i gurkmeja. De hälsobringande effekterna kopplas till de inflammationshämmande egenskaperna. Det nya coronaviruset orsaker en betydande ökning av det inflammatoriska svaret i kroppen och därför väcks tankar om att curcumin kan vara ett komplement i behandlingen för att tillfriskna.

Så kan du skapa nya träningsrutiner

Hälsa

Veckor av hemmaarbete har blivit till månader. När din vardag är i förändring är det lätt att den fysiska aktiviteten kommer i andra hand. Se till att komma ut i friska luften och ansträng dig så mycket att du svettas. Det är inte bara positivt för hjärta, leder och muskler. Din mentala hälsa mår bra av aktivitet, speciellt nu när livet är så annorlunda på grund av coronarestriktioner.