Detta händer i din kropp när du stressar | Kurera.se

Detta händer i din kropp när du stressar

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. 

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla jobbet eller privatlivet, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stress är med andra ord nödvändig för att vi ska åstadkomma det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att vila.

Det är också individuellt vad som stressar oss, det som stressar dig kanske inte alls påverkar din partner eller kollega och vice versa.
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer.

 

Överlevnadsinstinkt
Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer när kroppen behöver det. För länge sedan hjälpte stressreaktionen oss att överleva i situationer som krävde styrka och snabbhet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att antingen kämpa mot hotet – eller fly ifrån det. Klassisk kamp eller flykt, alltså. Våra kroppar reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

Kan vi inte slåss eller springa ifrån faran så är ett annat sätt att bemästra den att ”spela död”.
Det programmet sätts i gång när vår hjärna bedömer att faran är så stor att vi varken kan fly eller kämpa emot. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen.
De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress 

Kamp och flykt
När vår hjärna tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet. Det är en del av vårt autonoma nervsystem, som styr andning, blodtryck och puls, sådant som vi inte själva kan påverka med viljekraft.

Stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flykt-reaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och om vi får ett sår i kampen mitt under ett stresspåslag så kommer blodet att koagulera fortare. Blodflödet dirigeras om så att muskler och hjärna får mer blod medan matsmältning, hud och andra organ som inte behövs i kampen på liv och död får mindre.

LÄS OCKSÅ: Stressad? Svaret finns i håret 

Inte farligt – om vi får vila sedan
Det här pådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Det är varken fel eller farligt med den här mobilisering av styrka och kraft, förutsatt att vi kan röja undan hotet och återfå balansen sedan. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan att vi får tid för återhämtning, vila och sömn. För när den omedelbara faran är över, behöver kroppen återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få tillfälle att fungera som vanligt igen.

Kronisk stress leder också till andra förändringar i hjärnan som är mätbara och kan förklara de kognitiva problem som den som drabbats av stressrelaterat utmattningssyndrom upplever. Forskarna har kunnat visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och för förmågan att organisera och planera vad vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, som när man ska komma ihåg en inköpslista.

 

LÄS OCKSÅ: Stressad och har fått sämre minne? 

Amygdala förstorad
Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Förändringarna i hjärnans struktur når vi upplever långvarig kronisk stress, utan tillfälle för återhämtning kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att komma tillbaka. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: "Steg ett för att minska ohälsosam stress" 

Detta händer i kroppen när vi utsätts för långvarig stress
• Muskelcellerna bryts ner eftersom produktionen av aminosyror och proteiner minskar.
• Den sexuella lusten minskar. Produktionen av ett ämne i hypotalamus, gonotropin minskar, vilket sänker produktionen av LH, ett hormon som hos män ökar produktionen av testosteron och hos kvinnor ökar mängden östrogen. Stress leder därmed till sämre sexuell lust och funktion samtidigt som pms och klimakterieproblem förstärks.
• Konditionen försämras. Produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin minskar vilket leder till sämre syresättning.
• Mental obalans. Mängden signalsubstanser som är viktiga för vårt psykiska välmående minskar. Långvarig stress gör oss irriterade och otåliga. De påverkar även energin. Vi blir trötta och koncentrationen och minnet försämras.
• Immunförsvaret försämras. Ökad nivå av kortisol har en direkt koppling till sänkt immunförsvar.
• Bukfetman ökar. inlagringen av fett i kroppens fettceller ökar.

Av redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.