Detta händer i din kropp när du stressar

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. 

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla jobbet eller privatlivet, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stress är med andra ord nödvändig för att vi ska åstadkomma det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att vila.

Det är också individuellt vad som stressar oss, det som stressar dig kanske inte alls påverkar din partner eller kollega och vice versa.
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer.

 

Överlevnadsinstinkt
Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer när kroppen behöver det. För länge sedan hjälpte stressreaktionen oss att överleva i situationer som krävde styrka och snabbhet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att antingen kämpa mot hotet – eller fly ifrån det. Klassisk kamp eller flykt, alltså. Våra kroppar reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

Kan vi inte slåss eller springa ifrån faran så är ett annat sätt att bemästra den att ”spela död”.
Det programmet sätts i gång när vår hjärna bedömer att faran är så stor att vi varken kan fly eller kämpa emot. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen.
De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress 

Kamp och flykt
När vår hjärna tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet. Det är en del av vårt autonoma nervsystem, som styr andning, blodtryck och puls, sådant som vi inte själva kan påverka med viljekraft.

Stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flykt-reaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och om vi får ett sår i kampen mitt under ett stresspåslag så kommer blodet att koagulera fortare. Blodflödet dirigeras om så att muskler och hjärna får mer blod medan matsmältning, hud och andra organ som inte behövs i kampen på liv och död får mindre.

LÄS OCKSÅ: Stressad? Svaret finns i håret 

Inte farligt – om vi får vila sedan
Det här pådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Det är varken fel eller farligt med den här mobilisering av styrka och kraft, förutsatt att vi kan röja undan hotet och återfå balansen sedan. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan att vi får tid för återhämtning, vila och sömn. För när den omedelbara faran är över, behöver kroppen återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få tillfälle att fungera som vanligt igen.

Kronisk stress leder också till andra förändringar i hjärnan som är mätbara och kan förklara de kognitiva problem som den som drabbats av stressrelaterat utmattningssyndrom upplever. Forskarna har kunnat visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och för förmågan att organisera och planera vad vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, som när man ska komma ihåg en inköpslista.

LÄS OCKSÅ: Stressad och har fått sämre minne? 

Amygdala förstorad
Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Förändringarna i hjärnans struktur når vi upplever långvarig kronisk stress, utan tillfälle för återhämtning kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att komma tillbaka. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: “Steg ett för att minska ohälsosam stress” 

Detta händer i kroppen när vi utsätts för långvarig stress
• Muskelcellerna bryts ner eftersom produktionen av aminosyror och proteiner minskar.
• Den sexuella lusten minskar. Produktionen av ett ämne i hypotalamus, gonotropin minskar, vilket sänker produktionen av LH, ett hormon som hos män ökar produktionen av testosteron och hos kvinnor ökar mängden östrogen. Stress leder därmed till sämre sexuell lust och funktion samtidigt som pms och klimakterieproblem förstärks.
• Konditionen försämras. Produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin minskar vilket leder till sämre syresättning.
• Mental obalans. Mängden signalsubstanser som är viktiga för vårt psykiska välmående minskar. Långvarig stress gör oss irriterade och otåliga. De påverkar även energin. Vi blir trötta och koncentrationen och minnet försämras.
• Immunförsvaret försämras. Ökad nivå av kortisol har en direkt koppling till sänkt immunförsvar.
• Bukfetman ökar. inlagringen av fett i kroppens fettceller ökar.

Av redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Låt dina barn vara vilda

Gravid/barn

Idag är barns liv ofta fyllda till bristningsgränsen med aktiviteter och måsten. Skola, läxa, idrott och annan stimulans upptar veckans kvällar och ibland även helgerna. Men barn och tonåringar behöver även spontanitet, natur och äventyr i sina liv.

Få hjälp i pollentider!

Naturlig hälsa

Histamin är ett hormon och en signalsubstans som är aktivt i immunförsvaret. Det hjälper immunsystemet att försvara sig mot främmande ämnen – och är det som drar igång allergiska reaktioner. Man får också i sig histamin via maten, vissa livsmedel innehåller mer än andra. En ökad känslighet för histamin gör att man reagerar kraftigare på histaminrika livsmedel och vid allergiska reaktioner där histamin frisätts. Den ökade känsligheten beror vanligen på nedsatt enzymfunktion där histaminet inte kan brytas ner optimalt.

Cathrine Schück: “Därför ska du äta efter din ålder”

Hälsa

Kurera hälsar Cathrine Schück välkommen som ny medlem av tidningens expertpanel, där hon svarar på läsarnas frågor om kost. Cathrine är samtalsterapeut med fokus på mat, hälsa, kost och motion och författare till 37 kokböcker. Hon har även undervisat på Näringsmedicinska skolan och tagit fram en ny kostmetod tillsammans med den engelske läkaren Dr Michael Mosley. Här förklarar hon varför vi gör bäst i att äta på olika sätt i olika åldrar i livet.

Sanna Ehdin: ”Alla kan äta antiinflammatoriskt!”

Intervju

Hon pratade om antiinflammatorisk kost redan i början av 2000-talet, men då var det få som lyssnade. 15 böcker och hundratals föreläsningar senare börjar budskapet nå fram. Allt fler upptäcker hälsofördelarna med IFD-mat – ett måste om vi inte ska utrota oss själva, menar Sanna Ehdin.

Adhd-experter är köpta av läkemedelsindustrin – hävdar ny bok

Allmänt

50 procent av Sveriges adhd-experter är knutna till läkemedelsindustrin och många kan betraktas som köpta. Detta enligt Katarina Bjärvall, författare till den nya boken ”Störningen – adhd, pillren och det stressade samhället”, som bland annat menar att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket borde göra mer för att utestänga jäviga experter från vetenskapliga råd och expertmöten.

Kontorshundar minskar stressen

Hälsa

Mer än hälften av svenskarna tycker att hundar leder till en mindre stressad arbetsmiljö. Både hundägare och arbetskamrater trivs bättre och stressar mindre om hunden får hänga med till jobbet.

Tips för ett medvetet val av påskgodis

Hälsa

Vegan, miljömedveten, födoämnesallergiker – eller "bara" mån om att hålla nere mängden socker? Det traditionella butiksutbudet av godis är inte för alla – men det är inte egentillverkning av godis heller. Samtidigt förväntar sig barnen att de där påskäggen ändå ska vara fyllda. Frågan är bara med vad? Här är 13 köpegodisalternativ där tillverkaren, på ett eller annat sätt, tänkt till för att den hälso- och miljömedvetnes samvete ska kännas lite renare.

Så färgar du påskägg naturligt

Allmänt

Inte hunnit påskpyssla än? Gör det, dina barn kommer att älska det. Och förmodligen du med. Allt du behöver är ägg och gärna några naturliga färgämnen – som till exempel gurkmeja, rödbetsjuice, blåbär, kaffesump och alger. Eller varför inte lökskal? Kul och helt giftfritt! 

Värsta pollenåret på 45 år – så kan naturen hjälpa dig

Allmänt

I Sverige lider 30 procent av den vuxna befolkningen av pollenallergi – men i år förväntas antalet drabbade bli ännu fler. Pollensäsongen 2019 kan nämligen bli den värsta på 45 år. Anledningen? Fjolårets ovanligt varma sommar – i alla fall delvis. Men känn till att det finns bra naturlig behandling – särskilt om du börjar redan nu.

Två tips på nyttigare påskgott

Recept

Lagom till att det är dags både att fylla påskägg och påskkärringarnas korgar med (o)nyttigheter levererar Kureras receptskapare Maya Dilek dessa två chokladgodingar. Toppade med både superbär och andra nyttigheter. Dessutom enkla att slänga ihop – och supergoda! 

Hudterapeutens 9 beautyhacks

Hud

Att åldras med skönhet behöver inte vara så svårt.  Det finns flera saker du kan göra själv för att behålla huden mjuk, smidig och strålande vacker. Här är hudterapeuten Marie Oddssons bästa tips.

3 lifehacks i pollentider

Allmänt

Äntligen vår! Och då kommer snuvan som på beställning. I år spås pollensäsongen bli extra jobbig – och då kan även de som inte normalt känner av allergi drabbas. Men det finns hjälp. Och det gäller även om snuvan beror på förkylning.

Nu avråds gravida från att dricka ingefärashots

Gravid/barn

Gravid? Undvik stora mängder ingefära. Baserat på en ny riskutvärdering går nu danska myndigheter ut med rådet att gravida bör undvika att dricka ingefärashots – och att i övrigt inta för stora mängder av kryddan, till exempel via kosttillskott mot illamående. Detta efter att forskare gjort bedömningen att ett stort intag av kryddan kan öka risken för missfall.

Chokladbräck

Sötsaker

Ett enkelt och snabbt tillagat godis toppat med nyttigheter. Ha på din egen favorit-topping i form av nötter, torkad frukt och, eller superfruits. Perfekt att bryta upp i påskäggs-stora bitar...

Med barken från tall blev Kristina av med sin pollenallergi

Naturlig hälsa

Kristina Lund är röst- och sångpedagog – så när rösten blev skör av en ständigt irriterad hals blev det svårt att sköta jobbet. Receptfria läkemedel gav så svåra biverkningar att det var lättare att vara utan. Men så hittade Kristina ett tillskott gjort på bark från tall – och sedan dess har allergisymtomen nästan helt upphört.

Fem recept för ett veganskt påskbord

Recept

Svårt att vara vego vid högtider – som påsk till exempel? Nej då, i alla fall inte om man vet var man ska hitta inspirationen. Här delar Väljvego.se – organisationen Djurens Rätts inspirationssajt för vegomat – med sig av fem förslag till den som vill bjuda på en både väldigt god och väldigt djurvänlig påskmeny. 

Avokadohalvor med vegansk skagen

Mat

Fräscha avokadohalvor fyllda med veganskagen gjord på frisk havre fraiche, tångrom och dill. Passar perfekt till kokt potatis eller tillsammans med rågbröd - och som förrätt vid festligheter.