Detta händer i din kropp när du stressar

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade någon gång. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. 

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla jobbet eller privatlivet, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stress är med andra ord nödvändig för att vi ska åstadkomma det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att vila.

Det är också individuellt vad som stressar oss, det som stressar dig kanske inte alls påverkar din partner eller kollega och vice versa.
Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer.

 

Överlevnadsinstinkt
Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer när kroppen behöver det. För länge sedan hjälpte stressreaktionen oss att överleva i situationer som krävde styrka och snabbhet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att antingen kämpa mot hotet – eller fly ifrån det. Klassisk kamp eller flykt, alltså. Våra kroppar reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

Kan vi inte slåss eller springa ifrån faran så är ett annat sätt att bemästra den att ”spela död”.
Det programmet sätts i gång när vår hjärna bedömer att faran är så stor att vi varken kan fly eller kämpa emot. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen.
De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

LÄS OCKSÅ: 13 vanliga symptom på långvarig stress 

Kamp och flykt
När vår hjärna tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet. Det är en del av vårt autonoma nervsystem, som styr andning, blodtryck och puls, sådant som vi inte själva kan påverka med viljekraft.

Stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flykt-reaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och om vi får ett sår i kampen mitt under ett stresspåslag så kommer blodet att koagulera fortare. Blodflödet dirigeras om så att muskler och hjärna får mer blod medan matsmältning, hud och andra organ som inte behövs i kampen på liv och död får mindre.

LÄS OCKSÅ: Stressad? Svaret finns i håret 

Inte farligt – om vi får vila sedan
Det här pådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Det är varken fel eller farligt med den här mobilisering av styrka och kraft, förutsatt att vi kan röja undan hotet och återfå balansen sedan. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan att vi får tid för återhämtning, vila och sömn. För när den omedelbara faran är över, behöver kroppen återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få tillfälle att fungera som vanligt igen.

Kronisk stress leder också till andra förändringar i hjärnan som är mätbara och kan förklara de kognitiva problem som den som drabbats av stressrelaterat utmattningssyndrom upplever. Forskarna har kunnat visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och för förmågan att organisera och planera vad vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, som när man ska komma ihåg en inköpslista.

LÄS OCKSÅ: Stressad och har fått sämre minne? 

Amygdala förstorad
Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Förändringarna i hjärnans struktur når vi upplever långvarig kronisk stress, utan tillfälle för återhämtning kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att komma tillbaka. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: “Steg ett för att minska ohälsosam stress” 

Detta händer i kroppen när vi utsätts för långvarig stress
• Muskelcellerna bryts ner eftersom produktionen av aminosyror och proteiner minskar.
• Den sexuella lusten minskar. Produktionen av ett ämne i hypotalamus, gonotropin minskar, vilket sänker produktionen av LH, ett hormon som hos män ökar produktionen av testosteron och hos kvinnor ökar mängden östrogen. Stress leder därmed till sämre sexuell lust och funktion samtidigt som pms och klimakterieproblem förstärks.
• Konditionen försämras. Produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin minskar vilket leder till sämre syresättning.
• Mental obalans. Mängden signalsubstanser som är viktiga för vårt psykiska välmående minskar. Långvarig stress gör oss irriterade och otåliga. De påverkar även energin. Vi blir trötta och koncentrationen och minnet försämras.
• Immunförsvaret försämras. Ökad nivå av kortisol har en direkt koppling till sänkt immunförsvar.
• Bukfetman ökar. inlagringen av fett i kroppens fettceller ökar.

Av redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Glad familj i utomhusmiljö

Så ger du de goda bakterierna lite extra hjälp

Mage

Jämfört med våra förfäder på stenåldern har vi idag bara hälften så stort antal goda bakterier i vårt tarmsystem. Trots detta klarar sig många av oss bra och har oftast väl fungerande magar. Men – systemet är känsligt för störningar och ungefär var tionde person i Sverige lider av någon typ av magbesvär, vilka oftast beror på obalans i tarmfloran.

Efter cancern – med näringen kom livskraften tillbaka

Hälsa

Efter en 13 timmar lång operation vaknade Madeleine Erichsen, 38, upp utan överkäke. Cancern som man trodde var lokaliserad till några få tänder hade spridit sig i munnen och kirurgerna fick fälla ner tinningen som ett skydd mellan näsa och mun. Operationen räddade hennes liv – men gjorde det svårt att äta och Madeleine blev trött och håglös. Med ett näringstillskott baserat på magnifood, ett synergikomplex av olika växter och örter återvände äntligen livskraften.

kollage hemsida 1177 och iphone

2,7 miljoner inspelade patientsamtal till 1177 – låg oskyddade på nätet

Politik

Nära tre miljoner inspelade samtal till Vårdguiden har legat helt okrypterade på en öppen server i över fem år. Trots att detta strider mot såväl sekretesslag som GDPR.  Avslöjandet beskrivs som ett av de största haverierna någonsin när det gäller svensk patientsäkerhet och personlig integritet och en läcka som saknar motstycke i svensk historia. Ärendet räknas nu bli föremål för granskning hos Datainspektionen – som uppger att de inte är förvånade. "Vi har tillsynat vården och just på åtkomsten till patientuppgifter och hittat en hel del brister", säger Katarina Tullstedt, chef på enheten för myndigheter, vård och utbildning.

Så slapp Annika sina värmevallningar

50 +

Annika R Malmberg, 55, är VD i bolaget Hamilton Group och en av Sveriges mest anlitade föreläsare. För drygt ett och ett halvt år sedan kände hon av sin första värmevallning, precis när hon trodde att klimakteriet passerat. En näringsterapeut som försåg henne med kosttillskott, och nu är besvären nästan helt borta.

Monika Björn kollage två bilder

Monika Björn: ”Så blir du stark genom klimakteriet”

Hälsa

Monika Björn är 48 år, PT, yogalärare och en entreprenör inom träning och utbildning. För två år sedan fick hon en rad otrevliga kroppsliga besvär samtidigt som den dagliga träningen gick trögt. Först förstod inte Monika att hon hamnat i klimakteriet. Bristen på upplysning fick henne att ta reda på hur hon kunde må bättre. Den samlade kunskapen om menopaus resulterade hon i boken "Stark genom klimakteriet".

Sabina Dufberg och Charlotta Flinkenberg:

Dufberg och Flinkenberg: ”Man behöver inte vara strikt för att hålla vikten”

Intervju

I dessa tider greppar många efter quickfixes och tror att radikala förändringar är det som ger resultat för hälsan. Med sin nya bok ”Ditt livs form – med 80/20-metoden”, vill journalisten Charlotta Flinkenberg och fitnessprofilen Sabina Dufberg visa att en balanserad njutning är en bättre väg att gå. "Det är ingen diet utan ett sätt att leva", säger de i en intervju med Kurera.

mjölkbil

Mejeri satsar på närproducerad kärlek

Eko/miljö

Kanske hade de tröttnat på program som "Gift vid första ögonkastet" och "Bonde söker fru"?  Eller kanske hade någon i ledningen gått all in på nät- och appdejting hela hösten, bränt sin nuna där och nu sett chansen att utnyttja företagets mjölkbil för eget kärleksintresse?  Hur det än gick till fixade mejeriet i alla fall sig en egen dejtingserie. Kanalen? Sociala medier givetvis.  Och platsen där serien utspelar sig? Jo, bak i mjölkbilen förstås. 

barn i sjuksäng

Allt fler barn överlever cancer – men tuffa behandlingar ger många komplikationer

Gravid/barn

I genomsnitt ett av Sveriges 1,6 miljoner barn drabbas varje dag av cancer och sjukdomen är idag den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-14 år. Men samtidigt som allt fler överlever är också medicinska komplikationer eller bestående men vanliga efter avslutad behandling – behandlingar som är alldeles för tuffa för många barn. Vid akut lymfatisk leukemi – den vanligaste cancerformen hos barn – klassas själva behandlingen som näst vanligaste dödsorsak.

Kvinna håller hand mot sin kind inomhus

Bästa knepen för inomhushuden

Hud

Under vintern blir huden extra torr – och att vi befinner oss mer inomhus gör att huden torkar ut ytterligare. När huden blir torr blir den lättare känslig. Kureras hudvårdsexpert Johanna Bjurström berättar mer hur vi bäst tar hand om inomhushuden.

agneta sjödin i kollage med hjärtbilder

Agneta Sjödin om sin kärlek till hjärtan

Intervju

Hon har alltid varit en teckensökare och när hjärtan plötsligt började att dyka upp längs hennes väg började hon att fotografera dem. Och skapade sedan olika kärleksfulla budskap till bilderna, så kallade positiva affirmationer. Nu vill hon inspirera fler till att göra detsamma. "Vi blir vad vi tänker. Genom att använda affirmationer kan vi successivt förändra våra tankar, känslor och uppfattningar", säger Agneta Sjödin, aktuell med nya boken ”100 affirmationer till hjärtat”.

TV-psykologen Fredric Bohm

TV-psykologen: ”Därför är du fortfarande singel”

Sex- och relationer

"Alla har någon att älska utom jag." Så har nog många av oss tänkt någon gång – men för vissa blir singelskapet av mer bestående art. Trots att man inget hellre vill än att få ingå i tvåsamhet. Andra försöker och försöker – men fortsätter att få sitt hjärta krossat. Varför är det så? undrade Kurera – och beslöt att ta experthjälp.  "Det vanligaste misstaget är förmodligen att man inte inser sitt värde", säger relationsexperten Fredric Bohm.

Vegetarisk pad thai

Vegetarisk pad thai

Recept

Du har antagligen provat och gillat den traditionella thailändska rätten pad thai, antingen på exotisk resa eller i thai-kiosken runt hörnet. Här är ett recept i till-tweakad form för att stötta din hälsa och förse dig med rätt sorts kolhydrater, bra fetter och mycket grönsaker. Gott, lätt – och nyttigt!

Kvinna och man gör ett lyft i dirty dancing style

Kaos i hormonerna? Så får du hormonell balans!

Naturlig hälsa

Akne, PMS, infertilitet, PCOS, dåligt minne, oregelbunden mens, minskad sexlust, sömnbesvär – med mera. Visste du att samtliga av dessa åkommor kan bero på din hormonbalans – eller brist därpå? Kureras näringsexpert, naturläkaren Zarah Öberg, berättar mer om hur våra hormoner kan ställa till det för oss – och hur vi råder bot på problemet.

Liten pojke sitter i fönster och tittar ut

Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Allmänt

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen. Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium. 

Lårmuskel och måttband

När storleken spelar roll – för förbränningen

Träning

Stora muskler kräver mycket energi – även under vila. Så vill du öka din energiförbrukning och få din kropp att bränna fler kalorier – dygnet runt – finns det ett knep du bör känna till. Enkelt summerat lyder knepet: Öka din muskelmassa i rumpa och lår. Här får du veta mer om varför.

Havtornsextraktet hjälpte Lenas muntorrhet

Hälsa

Lena Lidberg, 61 år, fick medicin för sin IBS-mage för tio år sedan. Läkemedlet lugnade magen men gav henne muntorrhet som biverkan. Då gick hon till Apoteket för att få lindring i munnen, men den medicinen gav henne magproblemen tillbaka. Ett havtornsextrakt löste muntorrheten och Lena har tagit kosttillskottet varje dag sedan hon fann det för tio år sedan.

Barnfamilj i skidbacken

Knepen som håller er friska i vabruari

Naturlig hälsa

Februari må kallas "vabruari" men sjukdomarna fortsätter att dugga tätt även i mars och april. Förkylning och influensa orsakar tillsammans mer sjukfrånvaro än någon annan sjukdom. Gemensamt för dem båda är att de orsakas av virus, vilket antibiotika inte biter på.  Det finns det däremot annat som gör. Här är sju vetenskapligt bevisade virusknep som stärker kroppen  – och minimerar vabbdagarna.

“Klimakteriet en naturlig del av åldrandet – pyttsan!”

Kurera debatt

Klimakteriet är en naturlig del av åldrandet Pyttsan! Varför skulle det vara det? Färre kvinnliga hormoner i kroppen som gör att både utsidan och insidan förändras. Var är det som är så naturligt med det frågar sig bloggaren Katharina Wallenborg, 53 som rekommenderar de som har besvär att ge östrogenet en chans – och helst det bioidentiska.

Ny forskning: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten

Gravid/barn

PFAS är en grupp kemikalier som använts sedan tidigt 1900-tal och finns överallt runtom oss. Bland annat i smink, teflonpannor och kläder. De bryts ner långsamt eller inte alls och stör kroppen på flertalet sätt. Men dessa hormonstörande ämnen går över från mamma till barn under graviditeten som ofta får lika höga halter som en vuxen. Det visar en ny studie från forskare vid Karolinska institutet, som menar att nya gränsvärden nu måste sättas utifrån vad foster klarar.

Man lyfter lekfullt upp kvinna på strand

Därför är kväveoxid nyckeln till ett bra sexliv

Hälsa

Stela kärl och kärlförträngningar kan ge sämre cirkulation. Kärlväggarna, vars uppgift är att producera kväveoxid, kan då ha fått beläggningar av fett och plack. Ett tydligt tecken på att kärlfunktionen blivit sämre är när män får potensproblem. Kurera träffade Stefan Arver, docent och överläkare på andrologmottagningen vid Karolinska sjukhuset, som förklarar hur man kan stärka kärlen och öka blodflödet.