Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Illustration av stressad mamma i köket med barn på höften

Detta händer i din kropp när du stressar

Stress är en del av vår vardag. Vi blir stressade när vi är i situationer som kräver något extra av oss och kroppen behöver mobilisera kraft och energi. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. 

När vi ställs inför en utmaning, det kan gälla jobbet eller privatlivet, kan stress göra att vi fokuserar och presterar bättre. Stress är med andra ord nödvändig för att vi ska åstadkomma det där lilla extra. Men om stressen pågår länge och utan återhämtning kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt att vila.

Det är också individuellt vad som stressar oss, det som stressar dig kanske inte alls påverkar din partner eller kollega och vice versa. Stress påverkar många delar av kroppen och kan visa sig på olika sätt för olika personer.

 

Överlevnadsinstinkt kickar in

Reaktionen på stress handlar om att mobilisera energi i situationer när kroppen behöver det. För länge sedan hjälpte stressreaktionen oss att överleva i situationer som krävde styrka och snabbhet som svar på en hotfull situation. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att antingen kämpa mot hotet – eller fly ifrån det. Klassisk kamp eller flykt, alltså. Våra kroppar reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan behöver mobilisera fysiska krafter för att hantera stress.

Kan vi inte slåss eller springa ifrån faran så är ett annat sätt att bemästra den att ”spela död”.
Det programmet sätts i gång när vår hjärna bedömer att faran är så stor att vi varken kan fly eller kämpa emot. Det är det parasympatiska nervsystemet som aktiveras och drar ner på energin. Det leder till trötthet, yrsel, muskelsvaghet, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och symtom från magen.
De flesta vill isolera sig, försvinna och begränsa sina sociala kontakter. Vi känner en stor trötthet, blir handlingsförlamade och kan känna oss nedstämda och deprimerade.

LÄS OCKSÅ: Så kan du snabbt sänka stressen

Stresshormoner skickas ut i blodet

När vår hjärna tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet. Det är en del av vårt autonoma nervsystem, som styr andning, blodtryck och puls, sådant som vi inte själva kan påverka med viljekraft.

Stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flykt-reaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och om vi får ett sår i kampen, mitt under ett stresspåslag, så kommer blodet att koagulera fortare. Blodflödet dirigeras om så att muskler och hjärna får mer blod medan matsmältning, hud och andra organ som inte behövs i kampen på liv och död får mindre.

LÄS OCKSÅ: Torrt underliv vanligare vid stress – så kan du behandla

Stress inte farligt – om vi får vila sedan

Det här pådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Det är varken fel eller farligt med den här mobilisering av styrka och kraft, förutsatt att vi kan röja undan hotet och återfå balansen sedan. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspåslaget pågår länge, utan att vi får tid för återhämtning, vila och sömn. För när den omedelbara faran är över, behöver kroppen återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få tillfälle att fungera som vanligt igen.

Kronisk stress leder också till andra förändringar i hjärnan som är mätbara och kan förklara de kognitiva problem som den som drabbats av stressrelaterat utmattningssyndrom upplever. Forskarna har kunnat visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga och för förmågan att organisera och planera vad vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, som när man ska komma ihåg en inköpslista.

 

LÄS OCKSÅ: Stressad och har fått sämre minne? 

Amygdala förstorad

Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Förändringarna i hjärnans struktur når vi upplever långvarig kronisk stress, utan tillfälle för återhämtning, kan förklara varför det tar så lång tid för utmattade att komma tillbaka. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid.

LÄS OCKSÅ: Stressexperten: "Steg ett för att minska ohälsosam stress" 

Detta händer i kroppen vid långvarig stress

  • Muskelcellerna bryts ner eftersom produktionen av aminosyror och proteiner minskar.
  • Den sexuella lusten minskar. Produktionen av ett ämne i hypotalamus, gonotropin, minskar vilket sänker produktionen av LH, ett hormon som hos män ökar produktionen av testosteron och hos kvinnor ökar mängden östrogen. Stress leder därmed till sämre sexuell lust och funktion samtidigt som pms och klimakterieproblem blir värre.
  • Konditionen blir sämre. Produktionen av röda blodkroppar och hemoglobin minskar vilket leder till sämre syresättning.
  • Mental obalans. Mängden signalsubstanser som är viktiga för vårt psykiska välmående minskar. Långvarig stress gör oss irriterade och otåliga. De påverkar även energin. Vi blir trötta och koncentrationen och minnet blir sämre.
  • Immunförsvaret försämras. Ökad nivå av kortisol har en direkt koppling till sänkt immunförsvar.
  • Bukfetman ökar. På grund av att inlagringen av fett i kroppens fettceller ökar.

Av redaktionen


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Illustration av hjärna och två mediterande personer

Sluta jaga lyckan – må bättre

Mental hälsa

Varför mår vi så dåligt, när vi egentligen har det så bra? Den frågan ställer sig psykiatern Anders Hansen i sin senaste bok ”Depphjärnan”. Kanske behöver vi sluta jaga lyckan och sluta se på oro och depp som något onormalt, resonerar han. Och samtidigt ta hand om både kropp och knopp bättre.

Svarta och rosa trosor mot rosa bakgrund

70 procent vill ha hållbara mensskydd

Eko/miljö

Allt fler kvinnor vill att deras mensskydd ska vara hållbara, enligt en färsk undersökning. Menskopp är ett populärt alternativ, inte minst bland unga. Men nu utmanar även innovativa, absorberande och tvättbara menstrosor som ett bra alternativ – för både hälsa, ekonomi och miljö.

 

ginkgo biloba

Bladen som du ska lägga på minnet

Naturlig hälsa

Försämrad blodcirkulation är ingen sjukdom, men kan orsaka sämre minne – och därmed ställa till problem i vardagen. Bladen på ginkgo biloba-trädet har inflammationshämmande effekt och kan vidga blodkärlen. Då blir det lättare att både koncentera sig och att minnas.

glad äldre kvinna

Nedsatt njurfunktion inte så farligt när vi blir äldre

Hälsa

När vi blir äldre minskar många funktioner i kroppen. Till exempel drabbas vi av benskörhet och vi får en nedsatt njurfunktion. Men den njurfunktion som anses som nedsatt hos en yngre person behöver inte vara nedsatt hos en äldre person. Vid Lunds universitet har forskare tittat på några av åldrandets sjukdomar och dess klassificeringar för att undvika överflödig medicinering.

Ko i alperna

Vassle – när magen krånglar

Mage

Fermenterad ostvassle har en lång tradition som hälsodryck på kurhotellen i de schweiziska alperna. Den användes för att komma tillrätta med magbesvär som gaser, knip och svullnad. Idag kallar vi den prebiotika och ny forskning har visat att den främjar hälsan i tarmen genom att stötta de goda bakterierna.

Leende kvinna blundar i blåsten

Deppig? Ta hjälp från naturen

Hälsa

Det är dessvärre vanligt att vi i västvärlden någon gång i livet drabbas av depression, och ännu oftare av nedstämdhet och oro. Men det finns naturliga örter, tillskott och kryddor som kan lindra. Här är fem tips – från ashwaganda till probiotika!

 

Jenny och Magnus Andersson, kostrådgivare

Kosten gjorde Magnus fri från sin IBS

Kost

När Magnus Andersson fick diagnosen IBS efter många år av illamående, magsmärtor och energilöshet lade han om sin kost, ihop med frun Jenny. Idag är de kostrådgivare och aktuella med sin tredje kokbok – och Magnus är symtomfri.

kvinna i fåtölj

Örterna som motar virus

Förkylning

Han tog den ryska roten till Sverige på 70-talet – och det blev succé. En tid senare fann han andrographis, en ört mot virus och bakterier, som används i Kina. Nu har den svenska vetenskapsmannen Georg Wikman kombinerat dessa båda örter i ett och samma tillskott – tillsammans kan de förhindra att förkylning och influensa bryter ut, men också halvera sjukdomstiden.

kvinna springer uppför backe

Högintensiv träning kan ge negativa effekter

TRÄNING

Att träna högintensiv intervallträning, eller HIIT, som det också kallas för, seglade upp som en snabb och effektiv träning med hälsofördelar. Men nu har en ny svensk studie visat att HIIT kan leda till att cellerna får det jobbigare att producera energi samt att blodsockret kan svaja.

 

burkar med fermenterade grönsaker

Ny forskning: Viss probiotika skyddar mot inflammation i tarmen

Mage

Att tillföra goda bakterier till mage och tarm vet man gör tarmen mer motståndskraftig mot inflammation, och nu stödjer ytterligare en analys detta. När forskare vid Uppsala universitet gjorde en studie tillsammans med kollegor vid Sveriges lantbruksuniversitet kunde man visa att vissa celler kunde öka produktionen av antikroppar när en viss sorts probiotika tillfördes.

frukt

Så mycket C-vitamin behöver du

Naturlig hälsa

När vintern kommer blir vi tröttare och oftare förkylda. Då gäller det att äta bra, komma ut i dagsljuset och att motionera. C-vitamin är en viktig byggsten i kroppen för att hålla sig frisk. Vissa av oss behöver mer C-vitamin än andra. Är du äldre, går på diet eller har problem med magen så kan du höra till dem.

Går det att träna vid förkylning?

Träning

Du har säkert funderat på om du vågar tränar när du är förkyld. En grundregel är att aldrig träna med feber eller en infektion i kroppen, för det kan i värsta fall gå hårt åt hjärta och njurar. Att vara småförkyld och träna lite lätt är oftast inget problem, men ibland kan det vara svårt att känna var gränsen går.

Laxfilé med broccoli och salladslökar

Tareq Taylors krispiga sesamlax

Recept

Vem älskar inte rätter som är festliga och samtidigt lättlagade på helgen? Den här laxrätten blir krispig tack vare ett täcke av cornfalkes och sesamfrön, och får en fräsch touch genom ett lime- och ingefärssmör.

 

Har du koll på sömncykeln? Den styr om du sover bra eller dåligt

Hälsa

Oro och stress hör ihop. Det är känslor som gör att ditt sympatiska stressystem är för aktivt när det är dags att sova. Om stressystemet håller kvar kortisolet på en hög nivå, då är det inte bara svårt att somna, du vaknar oftast mellan två och fyra på natten och har svårt somna om. Det finns förstås en lösning på problemet. Det handlar om att få din sömncykel att fungera som den ska.

två personer sitter på huk utomhus

Sitta sig frisk – går det?

TRÄNING

Att ha ett stillasittande jobb är förenligt med ohälsa på sikt – om man inte ser till att motverka effekterna med aktivitet. En studie av en afrikansk folkstams vanor gjorde att amerikanska forskare ansåg att vi skulle leva längre om vi tog efter deras rörelsemönster. Och det bara genom att göra dagliga övningar med enkla men effektiva knäböj.

glad flicka

Naturens apotek: Pigg i vinter

Naturlig hälsa

De mörka vintermånaderna gör oss tröttare samtidigt som kroppen helt naturligt går lite på sparlåga. Känner du dig alltför trött och hängig så finns det örter som ger lite mer energi, bättre fokus och håller förkylningen borta. 

Två kvinnor med jackor som fryser

Frusen och kall? Det här kan det bero på

Hälsa

Nu när vi är på väg mot vinter, snö och kyla så är det nog mer regel än undantag att frysa. Men det är inte alltid dåliga kläder som gör att vi fryser. Låg tolerans mot kyla kan bero på många olika saker, som näringsbrister eller underliggande sjukdomar.

 

läkare och artificiell patient

Forskare har hittat sätt att lindra smärta utan biverkningar

Forskning

Att leva med smärta är svårt, och traditionella läkemedel mot smärta ger inte bara oönskade biverkningar, det kan ge ett beroende. Men nu har svenska forskare arbetat fram en stimuleringsmetod somna blockera svår smärta. En metod som också kan individanpassas, och hjälpa smärtpatienter, men också de med Parkinsons sjukdom.