Immunförsvaret – ett underverk att vårda

Vi kommer dagligen i kontakt med tusentals virus och bakterier. Bara genom ett tryck på din mobilskärm så har du kommit i kontakt med cirka 6000 bakterier. Vi har dessutom miljoner bakterier och virus i vår egen mikroflora. Med tanke på det är det ett under att vi inte blir sjuka oftare. Underverket kallas immunförsvar.

I vår första försvarsbarriär ingår huden och slemhinnorna. En mycket viktig del av slemhinnornas försvar är IgA-antikroppar som utsöndras på ytan av slemhinnan. IgA-antikroppar binder till bakterier och virus och hindrar dem att få fäste och infektera oss. I första försvaret ingår också saltsyran i magsäcken, antimikrobiella ämnen i saliven och tårvätska och hela vår egna mikroflora som ger ett stort skydd.

LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar

Äter upp inkräktaren
Om inkräktaren kommer förbi den första barriären så tar vårt medfödda och vårt adaptiva immunförsvar vid. I vårt medfödda immunförsvar finns bland annat makrofager som känner av om något främmande kommit in i kroppen och då helt sonika äter upp det. Vårt medfödda immunförsvar reagerar snabbt, inom minuter eller timmar.
Vårt adaptiva immunförsvar tränas upp under livet till att känna igen virus och bakterier som kroppen tidigare stött på. Här ingår vita blodkroppar som T-lymfocyter och B-lymfocyter. Hela immunsystemet samarbetar för att hålla oss friska och i balans. Så finns det något vi själva kan göra för att hjälpa vårt immunsystem? Ja, absolut! Här är några exempel:

LÄS OCKSÅ: Fysisk aktivitet stimulerar immunförsvaret

Mikroorganismer hjälper oss
Ett av de viktigaste skydden mot mikroorganismer är just mikroorganismer, eller ämnen från mikroorganismer.
I en studie fann man att tillskott av mjölksyrabakterier minskar förekomsten av sjukdomsframkallande bakterier i de övre luftvägarna. Får man ner fler nyttiga bakterier i tarmen minskar alltså inte bara mängden skadliga bakterier där utan också uppe i näsa och hals. Man har också funnit att tillskott av mjölksyrabakterier ökar produktionen av IgA-antikroppar på slemhinnorna, det betyder att de stärker slemhinnornas skydd mot infektioner.

LÄS OCKSÅ: Ät dig frisk med antiinflammatorisk mat

Minskat behov av antibiotika
I en annan studie fick barn i åldern 3–5 år antingen en Lactobacillus acidophilus eller en kombination av L. acidophilus och en Bifidobacterium lactis eller placebo under en tid av sex månader. Bland de barn som fick mjölksyrabakterier minskade förekomsten av feber med 53 % (en stam) och 72 % (två stammar), hosta med 41 % och 62 % och snuvighet med 28 % och 58 % – allt i jämförelse med placebo.
Barnens behov av antibiotika minskade med 68 % (en stam) och 84 % (två stammar) jämfört med placebo. Mjölksyrabakterier kan alltså göra stor skillnad och rusta oss mot infektioner.

LÄS OCKSÅ: 16 viktiga forskningsfakta om D-vitamin

Stärker immunförsvaret
Chlorella är en encellig mikroorganism som också verkar stärka vårt försvar. Fyra veckor med tillskott av 6 gram Chlorella vulgaris per dag ökade mängden IgA-antikroppar i saliven, vilket troligen innebär att kroppens försvar mot infektioner stärktes.
Även ämnen som sitter på ytan av vissa mikroorganismer kan påverka immunförsvaret positivt. Ett exempel är en betaglukan från ytan av bagerijäst som heter Wellmune. 156 barn i åldern 1–4 år deltog i en tolv veckor lång studie som visade att tillskott av just Wellmune resulterade i att de fick färre infektioner. Både antalet övre luftvägsinfektioner och längden på infektionerna var betydligt lägre bland de som fick tillskottet än hos kontrollgruppen. Wellmune verkar genom att göra immunförsvaret redo att reagera snabbare när det väl behövs.

LÄS OCKSÅ: ”Rekommendationen för D-vitamin räcker inte”

Vitaminer och mineraler
Alla vitaminer och mineraler är viktiga för immunförsvaret och balansen mellan dem har stor betydelse. En bra grundregel är därför att alltid ta en multivitamin-mineral som bas och sedan lägga till enskilda näringsämnen efter behov och att välja multiprodukter som ger ett brett spektrum av vitaminer och mineraler i bra doser. Ett vitamin som de flesta av oss behöver extra mycket av är vitamin D.

Låga halter av vitamin D
I en studie från södra Tyskland var det bara i augusti som deltagarna kom upp i optimala nivåer av vitamin D. I en annan studie från Storbritannien fann man att 60% av befolkningen aldrig kommer upp i optimala nivåer av vitamin D någon gång under året, inte ens på sommaren.
I båda studierna dök halten vitamin D i plasma snabbt nedåt redan tidigt under hösten.

Det är alltså viktigt att fylla på. I en metaanalys, där man sammanfattade resultatet från flera studier som utförts på barn som fått tillskott av vitamin D, såg man att de barn som fick tillskottet hade färre luftvägsinfektioner än barn som fick placebo. Barnen var i åldrarna 1 till 15 år och de fick tillskott av antingen 1 200 IE, som motsvarar cirka 30 mikrogram per dag, i fyra månader eller 100 000 IE i en engångsbehandling.
För vuxna är 2000 IE per dag en grunddos. Om prover visar att man ligger lågt på vitamin D behöver man som regel inta 4000-5000 IE per dag under en tid för att fylla på depåerna.

LÄS OCKSÅ: Liten guide till viktiga mineraler

Måttlig motion är bäst
Det har gjorts många studier på hur motion påverkar immunförsvaret. Den bild som framträder är kanske inte så förvånande. Måttlig motion är bra för immunförsvaret och skyddar mot infektioner, men ett motionerande som närmar sig elitidrott gör kroppen mer känslig för infektioner. Måttlig motion har visat sig öka mängden IgA-antikroppar på slemhinnorna, medan långvarig och högintensiv träningen ger motsatt effekt. Lagom är alltså bäst. Efter ett intensivt träningspass är det viktigt att kroppen får återhämta sig innan nästa träningspass. Annars ”sänker” man immunförsvaret ytterligare för varje gång man tränar.

Immunförsvaret är ett underverk som är omöjligt att helt förstå. Men vad man kan förstå av studier som gjorts är att måttlig motion, bra tillgång till vitaminer och mineraler och ”nyttiga” mikroorganismer kan hjälpa immunförsvaret att göra sitt jobb. Jobbet med att hålla oss friska och i balans.
Ett bra sista råd är också att regelbundet göra absolut ingenting alls, utan bara slappa.

Av Maria Eriksson

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!