Livsmedelsverkets nya råd – ett lyft för skolmaten

Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Livsmedelsverket har gjort en uppryckning när det kommer till skolmaten. De nya råden är mer anpassade till dagens kunskap om vad som gynnar både miljö och hälsa.

Livsmedelsverkets nya råd för landets skolmåltider innebär till exempel att dra ned på köttet, öka mängden grönsaker samt att begränsa förekomsten av socker på skolområdet.

Välkommen uppdatering
Susanna Almström är hälsopedagog och driver de båda projekten ”Skolmatslyftet – en sockersmart skola” och ”Fredagsfys i Sverige”, som Kurera skrivit om tidigare. Hon har länge använt sig av Livsmedelsverkets råd när det gäller mat för skolan och förskolan i sitt arbete. Enligt Susanna fanns det mycket som var bra redan tidigare men med den senaste uppdateringen har råden blivit ännu bättre.

 

Livsmedelsverket reviderar regelbundet sina råd utifrån aktuell forskning, att det fått så stor uppmärksamhet den här gången tror Susanna delvis beror på ett ökat medvetande hos både media och allmänhet.
– Folk börjar haja det här med socker, säger Susanna.
Hon menar att råden i sin nuvarande form stämmer väl överens med det som lärs ut i “Skolmatslyftet” som startade 2013.
– Det är precis så jag jobbat sedan jag tog fram det koncept som kom att bli “Skolmatslyftet”.

Barn behöver vuxna förebilder
En punkt som Susanna är särskilt glad över är att skolmåltiden ska integreras i undervisningen och användas för att främja lärande, bland annat i form av diskussioner vid matbordet. I broschyren skriver man att barn och unga behöver vuxna som förebilder och stöd även vid måltiderna och att lärarna kan vara förebilder som uppmuntrar eleverna att utforska nya smaker, dofter och livsmedel.

Det görs i viss mån redan inom ramen för ”pedagogisk måltid” där lärare får äta gratis eller till reducerat pris mot att de äter tillsammans med barnen. Något Susanna ofta lutar sig mot när hon är ute och pratar i skola och förskola men som hon nu hoppas ska utvecklas mer.
– Äntligen, för vi kommer inte någon vart med barnen om vi inte kan förklara varför de ska äta mer grönsaker och mindre pasta, säger Susanna.

LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar

Jobbar med olika redskap
Susanna brukar använda sig av är vad hon kallar bordryttare, små skyltar på borden med fakta om näringslära, grönsaker eller socker som kan fungera som samtalsämnen. Allt i syfte att barnen ska lära sig mer om maten de äter. Annat som Susanna brukar introducera på de skolor hon arbetar med är veckans utmaning och veckans eller månadens grönsak.
– Det kan vara kålmånad eller citrusmånad, lite olika.

Mindre socker i skolmiljön
Både “Fredagsfys” och “Skolmatslyftet” arbetar med att inspirera skolor och förskolor att bli sockersmarta. Med sockersmart menar Susanna att följa WHOs mål att hålla sockerintaget under 5 procent. Även där börjar Livsmedelverket komma ikapp och ger i de nya direktiven rådet att undvika att sälja produkter med mycket socker i skolmiljön.

Susanna Almström

Susanna Almström

Och Susanna har lugnande besked till de som tror att barnen kommer tycka att utbudet är tråkigt och att det blir svårt att få in pengar i skolcafeterian om man inte får sälja godis och sötsaker. På de sockersmarta skolorna har försäljningen i cafeteriorna istället dubblats, och i vissa fall tredubblats. Så länge man pratar med barnen och berättar varför man gör om sortimentet, är det inga problem förklarar Susanna.
– Barn och ungdomar är jätterädda om sina kroppar, det får vi inte ta ifrån dem.
Många vuxna tvivlar på att det går att förändra utbudet i skolcafeterierna, men de har inget att oroa sig för förklarar Susanna som berättar att de istället för godis säljer bland annat smoothies, naturell yoghurt med müsli och ägg.

LÄS OCKSÅ: Tre tips för barnens hälsa

Haninge vill bli en sockersmart kommun
Haninge kommun i Stockholm är den kommun i landet som har flest sockersmarta skolor. Susanna räknar till ett 20-tal som är med antingen i ”Fredagsfys Sverige” eller ”Skolmatslyftet”. I Haninge har även en politiker med ansvar för folkhälsa engagerat sig och vill att kommunen ska bli landets första sockersmarta kommun, hågot Susanna hoppas mycket på.
– Då kommer flera kommuner våga ta samma steg.
Samtidigt börjar fler kommuner få upp ögonen för arbetet som Susanna hoppas ska sprida sig vidare på kommunnivå.
– Det är bara en tidsfråga innan det sprider sig.

Nått 30 000 elever hittills
Hittills har arbetet med “Fredagsfys” och “Skolmatslyftet” nått ut till ungefär 30 000 barn och ungdomar. Det har skett en skola i taget men Susannas förhoppning är alltså att de istället ska kunna arbeta mer mot kommunerna, något som skulle skynda på utvecklingen.

Men trots fina priser – härom året belönades ”Fredagsfys i Sverige” med SHINE-priset och nyligen tilldelades arbetet Gålöstiftelsens “Blanda varandra”-stipendie – och trots att de ligger så rätt i tiden är framtiden osäker för de båda projekten.
– Får vi inte in pengar innan årets slut måste vi tyvärr lägga ned båda satsningarna, säger Susanna som ändå är optimistisk då man inväntar svar som hon hoppas ska vara positiva.
– Och nyheter som dessa ger arbetet skjuts säger Susanna, som ansöker om alla medel själv.

LÄS OCKSÅ: 10 sätt att hindra att barn blir överviktiga som vuxna

Vill arbete mer centralt
Susanna har som mål att nå ut till ännu fler och skulle gärna vilja utbilda ambassadörer som kan inspirera och hjälpa skolor att ställa om, något hon tror kommer bli lättare nu när Livsmedelsverkets råd till skolor blivit ännu bättre.
– Det bästa vore om vi kunde jobba mer centralt och hjälpa till att nå ut med de nya råden säger Susanna som sitter inne med stor kunskap och erfarenhet om hur det gå till i praktiken.
Arbetet i skolorna ger stor effekt med små medel förklarar hon. Och Susanna märker att det redan har hänt mycket sedan hon började med sitt arbete ute i skolorna för fem år sedan. Då möttes hon ofta av stor oförståelse av både föräldrar och skolpersonal men där har det skett en stor förändring.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Fakta

Skollunch bör enligt Livsmedelsverket bestå av
• En eller era lagade rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla kan ta av
• Salladsbord med minst fem olika komponenter
• Bröd och smörgåsfett
• Vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker.

Och skolmåltiden bör användas för att främja lärande, utveckling och trivsel på skolan. Dessutom ska luncen serveras vid ungefär samma tid varje dag och eleverna ska ha minst 20 minuter fö att äta sin lunch. Myndigheten rekommenderar även att skolan sätter gränser för hur långt man kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost.
Källa: Livsmedelsverket och Svt Nyheter

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Kureras skönhetspanel testar: Handkrämer

Hud

Torr inomhusluft och kyligare luft ute gör snabbt våra utsatta händer torra och fnasiga. Skönt då att hålla händerna mjuka med en välgörande kräm. Kurera satte ett gäng handkrämstuber i händerna på testpanelen och lät den prova sig fram bland fem naturliga alternativ. Läs om panelens utlåtande och favorit!

Vanligt med muskelsmärta vid skrivbordsarbete

Värk

Besvär på grund av arbete vid bildskärm i form av spända axlar och smärta i armar och nacke kryper nedåt i åldrarna i takt med att datoranvändande startar allt tidigare. Bland vuxna är kvinnor överrepresenterade och så många som var tredje kvinna i vuxen ålder uppger enligt en ny underökning att de har besvär.

Slipper förkylningar med bättre immunförsvar

Hälsa

Efter många år med kliande utslag fick Britt-Marie äntligen en medicin som hjälpte mot hennes psoriasis – sprutor som funkade som trolleri! Fast medaljen hade en baksida. Sprutorna försvagade hennes immunförsvar så att Britt-Marie drog på sig den ena förkylningen efter den andra. Lösningen heter probiotika och stöttar den viktiga bakteriefloran i magen. Med det kan Britt-Marie träna simning och tävla som hon vill, för nu håller hon sig frisk.

eva sanner

Eva Sanner om naturens läkande kraft

Intervju

Alla har väl hört att det är hälsosamt att vistas i naturen. Men även om vi ”vet” att det är bra och kan känna att vi mår bättre är det först på senare år som vi tack vare vetenskapen börjat förstå varför.

kind

Näring för huden – utsidan speglar insidan

Skönhet

Idag finns stor kunskap om hur vi kan ta hand om vår hud på bästa sätt. Utsidan speglar insidan, och faktorer så som livsstil, kost och genetiska förutsättningar påverkar hudens funktion och utseende. Här berättar Nina Jonasson hudterapeut och diplomerad näringsterapeut om hur du skapar bäst förutsättningar för frisk och ungdomlig hud.

saffranssoppa med tofu

Saffransoppa med tofu

Recept

En vegansk tappning av en klassisk fisksoppa passar perfekt när höstkylan kryper sig på för den som heller vill ha fisk är det bara att byta ut tofun mot valfri vit firre.

Immunförsvaret – ett underverk att vårda

Förkylning

Vi kommer dagligen i kontakt med tusentals virus och bakterier. Bara genom ett tryck på din mobilskärm så har du kommit i kontakt med cirka 6000 bakterier. Vi har dessutom miljoner bakterier och virus i vår egen mikroflora. Med tanke på det är det ett under att vi inte blir sjuka oftare. Underverket kallas immunförsvar.

Kureras skönhetspanel testar: Duschkrämer

Hud

Idag är det premiär för Kureras skönhetspanel, först ut är duschkrämer. Oavsett när och hur du duschar är sällskapet i duschen viktigt. Ja, duschkrämen, alltså. Eller gelen. Kurera har låtit skönhetstestpanelen prova sig fram bland fem naturliga alternativ och hittat en löddrande och smart favorit.

äng

Cancer- och allergifonden hjälper från två håll

Forskning

Cancer- och Allergifonden bildades för lite drygt trettio år sedan och delar ut anslag till forskning som syftar till att öka kunskapen om dessa sjukdomar, vad som orsakar och vad som förhoppningsvis kan bota. Utöver det kan även sjukdomsdrabbade privatpersoner söka ekonomiskt stöd hos fonden.