Livsmedelsverkets nya råd – ett lyft för skolmaten

Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Livsmedelsverket har gjort en uppryckning när det kommer till skolmaten. De nya råden är mer anpassade till dagens kunskap om vad som gynnar både miljö och hälsa.

Livsmedelsverkets nya råd för landets skolmåltider innebär till exempel att dra ned på köttet, öka mängden grönsaker samt att begränsa förekomsten av socker på skolområdet.

Välkommen uppdatering
Susanna Almström är hälsopedagog och driver de båda projekten ”Skolmatslyftet – en sockersmart skola” och ”Fredagsfys i Sverige”, som Kurera skrivit om tidigare. Hon har länge använt sig av Livsmedelsverkets råd när det gäller mat för skolan och förskolan i sitt arbete. Enligt Susanna fanns det mycket som var bra redan tidigare men med den senaste uppdateringen har råden blivit ännu bättre.

 

Livsmedelsverket reviderar regelbundet sina råd utifrån aktuell forskning, att det fått så stor uppmärksamhet den här gången tror Susanna delvis beror på ett ökat medvetande hos både media och allmänhet.
– Folk börjar haja det här med socker, säger Susanna.
Hon menar att råden i sin nuvarande form stämmer väl överens med det som lärs ut i “Skolmatslyftet” som startade 2013.
– Det är precis så jag jobbat sedan jag tog fram det koncept som kom att bli “Skolmatslyftet”.

Barn behöver vuxna förebilder
En punkt som Susanna är särskilt glad över är att skolmåltiden ska integreras i undervisningen och användas för att främja lärande, bland annat i form av diskussioner vid matbordet. I broschyren skriver man att barn och unga behöver vuxna som förebilder och stöd även vid måltiderna och att lärarna kan vara förebilder som uppmuntrar eleverna att utforska nya smaker, dofter och livsmedel.

Det görs i viss mån redan inom ramen för ”pedagogisk måltid” där lärare får äta gratis eller till reducerat pris mot att de äter tillsammans med barnen. Något Susanna ofta lutar sig mot när hon är ute och pratar i skola och förskola men som hon nu hoppas ska utvecklas mer.
– Äntligen, för vi kommer inte någon vart med barnen om vi inte kan förklara varför de ska äta mer grönsaker och mindre pasta, säger Susanna.

LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar

Jobbar med olika redskap
Susanna brukar använda sig av är vad hon kallar bordryttare, små skyltar på borden med fakta om näringslära, grönsaker eller socker som kan fungera som samtalsämnen. Allt i syfte att barnen ska lära sig mer om maten de äter. Annat som Susanna brukar introducera på de skolor hon arbetar med är veckans utmaning och veckans eller månadens grönsak.
– Det kan vara kålmånad eller citrusmånad, lite olika.

Mindre socker i skolmiljön
Både “Fredagsfys” och “Skolmatslyftet” arbetar med att inspirera skolor och förskolor att bli sockersmarta. Med sockersmart menar Susanna att följa WHOs mål att hålla sockerintaget under 5 procent. Även där börjar Livsmedelverket komma ikapp och ger i de nya direktiven rådet att undvika att sälja produkter med mycket socker i skolmiljön.

Susanna Almström

Susanna Almström

Och Susanna har lugnande besked till de som tror att barnen kommer tycka att utbudet är tråkigt och att det blir svårt att få in pengar i skolcafeterian om man inte får sälja godis och sötsaker. På de sockersmarta skolorna har försäljningen i cafeteriorna istället dubblats, och i vissa fall tredubblats. Så länge man pratar med barnen och berättar varför man gör om sortimentet, är det inga problem förklarar Susanna.
– Barn och ungdomar är jätterädda om sina kroppar, det får vi inte ta ifrån dem.
Många vuxna tvivlar på att det går att förändra utbudet i skolcafeterierna, men de har inget att oroa sig för förklarar Susanna som berättar att de istället för godis säljer bland annat smoothies, naturell yoghurt med müsli och ägg.

LÄS OCKSÅ: Tre tips för barnens hälsa

Haninge vill bli en sockersmart kommun
Haninge kommun i Stockholm är den kommun i landet som har flest sockersmarta skolor. Susanna räknar till ett 20-tal som är med antingen i ”Fredagsfys Sverige” eller ”Skolmatslyftet”. I Haninge har även en politiker med ansvar för folkhälsa engagerat sig och vill att kommunen ska bli landets första sockersmarta kommun, hågot Susanna hoppas mycket på.
– Då kommer flera kommuner våga ta samma steg.
Samtidigt börjar fler kommuner få upp ögonen för arbetet som Susanna hoppas ska sprida sig vidare på kommunnivå.
– Det är bara en tidsfråga innan det sprider sig.

Nått 30 000 elever hittills
Hittills har arbetet med “Fredagsfys” och “Skolmatslyftet” nått ut till ungefär 30 000 barn och ungdomar. Det har skett en skola i taget men Susannas förhoppning är alltså att de istället ska kunna arbeta mer mot kommunerna, något som skulle skynda på utvecklingen.

Men trots fina priser – härom året belönades ”Fredagsfys i Sverige” med SHINE-priset och nyligen tilldelades arbetet Gålöstiftelsens “Blanda varandra”-stipendie – och trots att de ligger så rätt i tiden är framtiden osäker för de båda projekten.
– Får vi inte in pengar innan årets slut måste vi tyvärr lägga ned båda satsningarna, säger Susanna som ändå är optimistisk då man inväntar svar som hon hoppas ska vara positiva.
– Och nyheter som dessa ger arbetet skjuts säger Susanna, som ansöker om alla medel själv.

LÄS OCKSÅ: 10 sätt att hindra att barn blir överviktiga som vuxna

Vill arbete mer centralt
Susanna har som mål att nå ut till ännu fler och skulle gärna vilja utbilda ambassadörer som kan inspirera och hjälpa skolor att ställa om, något hon tror kommer bli lättare nu när Livsmedelsverkets råd till skolor blivit ännu bättre.
– Det bästa vore om vi kunde jobba mer centralt och hjälpa till att nå ut med de nya råden säger Susanna som sitter inne med stor kunskap och erfarenhet om hur det gå till i praktiken.
Arbetet i skolorna ger stor effekt med små medel förklarar hon. Och Susanna märker att det redan har hänt mycket sedan hon började med sitt arbete ute i skolorna för fem år sedan. Då möttes hon ofta av stor oförståelse av både föräldrar och skolpersonal men där har det skett en stor förändring.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Fakta

Skollunch bör enligt Livsmedelsverket bestå av
• En eller era lagade rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla kan ta av
• Salladsbord med minst fem olika komponenter
• Bröd och smörgåsfett
• Vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker.

Och skolmåltiden bör användas för att främja lärande, utveckling och trivsel på skolan. Dessutom ska luncen serveras vid ungefär samma tid varje dag och eleverna ska ha minst 20 minuter fö att äta sin lunch. Myndigheten rekommenderar även att skolan sätter gränser för hur långt man kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost.
Källa: Livsmedelsverket och Svt Nyheter

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läkaren som skriver recept på växtbaserad kost

Kost

Åsikterna om vad som är den optimala kosten för människan går isär, paleo säger vissa, LCHF säger andra och medan några går så långt som att påstå att vi är karnivorer, det vill säga renodlade köttätare menar andra att vi mår bäst av en helt växtbaserad kost. En av dem är läkaren Tobias Schmidt Hansen vars bok ”Den växtbaserade kosten” som han skrivit ihop med dietisten Maria Felding nyligen kom ut på svenska.

9 tecken på att du är på väg in i väggen

9 tecken på att du är på väg in i väggen

Mental hälsa

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem, både i Sverige och globalt.  Symtomen kommer smygande och att sätta stopp i tid är för många svårt – men oerhört viktigt. Tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom. Här är några viktiga signaler på att dina marginaler håller på att ta slut.

Min kropp säger att nyponen är bra

Hälsa

När man är så aktiv som Claes  så är det viktigt att kroppen hänger med och fungerar. När han märkte att kroppen blev allt stelare på morgnarna och kände sig orörlig och trög valde han att prova att äta strandnypon, trots att han var skeptisk.

olika strumpor

Rocka gärna sockorna – men tänk på det här

Krönikan

Susanne Wide skriver om en annan aspekt av  "rocka sockorna" – och uppmanar föräldrar och övriga vuxna att ta tillvara dagen som (ännu) en chans att prata med sina barn om att kanske låta flickan som gungar ensam få vara med, eller se den lilla pojken som kastar sten för sig själv i ett hörn. Och som gör det just för att de är, eller av någon anledning anses vara, annorlunda... Något som i verkligheten tyvärr bara är konstigt och allt annat än okej, menar hon.

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Du rockar väl sockorna? Det här är Downs syndrom

Allmänt

Varje år föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige. Det motsvarar ett barn på cirka 800 födslar och är den vanligaste kromosomavvikelsen.  FN har utlyst 21 mars till Internationella Världsdagen för Downs syndrom. Dagen har blivit synonym med fenomenet "Rocka sockorna", där många sätter på sig eller barnen olika strumpor – för att hylla människors olikheter och stå upp för vårt lika värde.

Tävla och vinn boken “Den växtbaserade kosten”

Tävling

Tävla och vinn boken "Den växtbaserade kosten" där du kan lära dig mer om fördelarna av att äta växtbaserat från läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding. I boken tar de upp myter och missförstånd och besvarar de vanligaste frågorna om vad det innebär att äta växtbaserat samt ger en praktisk introduktion.

Lär känna de fyra olika sömnfaserna

Hälsa

Visste du att alla människor går igenom fyra olika faser av sömn och att vi gör detta i cykler på mellan 90 och 120 minuter - flera gånger per natt? Sömnforskaren Christian Benedict förklarar allt om de fyra sömnfaserna.

Hjärnträning hjälper utmattade

Forskning

Många som drabbas av utmattningssyndrom får också problem med minne och koncentration. Nu visar ny forskning att det är möjligt att förbättra sina kognitiva funktioner – och att detta även kan ha positiva effekter på återhämtningsförloppet.

sågspån och trästockar

Sågspån – den nya maten?

Forskning

Nu ska sågspån och halm omvandlas till livsmedel.  Det är Miljö- och energidepartementet som nu gör en mångmiljonsatsning på klimatsmart mat – närmare bestämt på ett forskningsprojekt där trä ska göras ätbart genom fermentering. Satsningen skulle i förlängningen kunna innebära vinster för Sveriges skogs- och lantbruk.

3 superknep vid förkylning

3 superknep vid förkylning

Förkylning

Vid den här tiden på året, när våren står precis bakom dörren och vädret ser olika ut från dag till dag, är det lätt att bli förkyld. Vilket många gånger faktiskt är helt onödigt.  För de virushämmande knepen finns där – och ser man bara till att ta hand om sig i övrigt är chansen att hålla sig frisk större än många tror.  Här är infon som hjälper dig på vägen. 

Dansk duo bakom ny bok om växtbaserad kost

Kost

Det ökade intresset för miljö, etik och hälsa har lett till ett växande intresse för veganism och en mer växtbaserad kost. Många frågar sig om det verkligen är hälsosamt att bara äta mat från växtriket, mycket tyder på att de som äter växtbaserat löper lägre risk för många vanliga folksjukdomar. Det menar läkaren Tobias Schmidt Hansen och dietisten Maria Felding som skrivit boken "Den växtbaserade kosten".

“Vinterkräksjukan sprids via luften”

Mage

Det är högsäsong för vinterkräksjukan, och stora som små drabbas. Nu tror forskare att det smittsamma viruset kan transporteras i mycket små vattendroppar. Det gör att det i fortsättningen kan komma att räknas som luftburet och att det kan behövas andra metoder än vi hittills trott för att begränsa spridningen.

ögg

Nu är ägg farligt – igen

Forskning

Först var det farligt, sedan var det inte farligt, sedan var det farligt igen.  Äggens vara eller inte vara som livsmedel har diskuterats i decennier. Anledningen? Jo, huruvida ägget – på grund av sin mängd kolesterol, i främst gulan – är farligt för oss eller inte. Buden har varit olika. De senaste åren har ägg ansetts ofarliga på grund av tesen att kroppen faktiskt förmår kontrollera kolesterolmängden i blodet. Men – nu är de alltså farliga igen, enligt en ny studie presenterad i tidskriften Jama.

D-vitamin

Så länge räcker ditt lager av D-vitamin

Naturlig hälsa

Nu när solen är tillbaka, innebär det att du kan lägga undan burken med D-vitamin? undrar du. Eller tog du kanske aldrig fram den – eftersom du solgassade en hel del när du var i Thailand i julas – och tänker att ditt lager nog fortfarande räcker? Ja, det är inte helt lätt att veta hur det står till med kroppens D-vitamindepåer – så låt oss reda ut saken.

Nu slipper Marita nätter med värmevallningar

Hälsa

När Marita kom in i klimakteriet fick hon kraftiga värmevallningar och orolig sömn. Hon vaknade blöt av svett nästan varje natt. I somras började Marita ta ett växtbaserat läkemedel för klimakteriebesvär och efter ett tag var svettningarna i princip helt borta.

Skönhetspanelen testar: Ansiktsrengöring

Hud

Att tvätta ansiktet är något de flesta gör åtminstone en gång om dagen, vanligen på kvällen då vi vill bli rena från den smuts vi samlat på oss under dagen och ta bort eventuell make-up. Det finns många olika sorters rengöring att välja på men experter menar att krämer och geler är att föredra framför att tvätta sig med vanlig tvål som riskerar torka ut huden. Kureras skönhetspanel har testat fyra populära märken inom naturlig hudvård och utsett en favorit.

kvinna på soffa tar sig åt ryggen

En av tio har tyst njursjukdom

Allmänt

En av tio svenskar lider av kronisk njursjukdom, en sjukdom som både sänker livskvaliteten och kan bli livshotande. Men de flesta vet inte om att de är drabbad, trots att tidig upptäckt kan leda till att utvecklingen hinner bromsas. Det handlar om en tyst folksjukdom som ofta missas av vården – men helt i onödan, enligt experterna.  Det finns nämligen några enkla sätt att få en indikation på huruvida man är drabbad eller ej. Vilka får du veta mer om här.

Sallad med romantisk touch

Recept

Rödbetor, röda äpple och gojibär sprider ett rosa skimmer över denna enkla men goda sallad, varför inte bjuda på en både nyttig och välsmakande överraskning vid nästa romantiska tillfälle.

öga

Behandling vid glaukom – ögonsjukdomen många missar

Hälsa

Glaukom anses vara en lömsk sjukdom. Förloppet går så långsamt att många inte förstår att de är drabbade. Skulle de få diagnosen i tid skulle de sannolikt lyckas bromsa sjukdomen – som annars riskerar att göra dem blinda.  I och med Världsglaukomveckan 10-16 mars poängterar därför Glaukomförbundet vikten av att kontrollera sina ögon regelbundet – och Kureras näringsexpert Zarah Öberg tipsar om naturliga knep som kan förbättra läget för dem som fått sjukdomen konstaterad.

kvinna med selleriknippe och sellerijuice i glas

Hört talas om trenden sellerijuice? Detta sägs det vara bra för

Trendspaning

Din syster gör det, Robert DeNiro gör det, till och med din läkare gör det. Din granne gör det däremot ABSOLUT inte, avfärdar det tvärtom bestämt som en myt. Plötsligt har selleri, eller snarare sellerijuice, blivit någonting superhypat. Men varför har det blivit en sådan enorm hälsotrend, vad sägs sellerijuice vara så bra för – och hur ska man egentligen förhålla sig till hela grejen? Kurera har tittat närmare på sellerijuice-trenden, en av senare års absolut största virala hälsohyper.

Carl Schlyter: “Minskade klyftor förbättrar hälsan”

Kurera debatt

Debatten kring sjukvård handlar ofta om hur vi behandlar ohälsa. Vi behöver mer resurser, fler sjuksköterskor och hur vården ska organiseras blir till ändlösa debatter. Mer sällan talar vi om hur individen kan förebygga ohälsa. Träning för äldre, bättre kosthållning, minskad stress i arbetslivet. Allra mest sällan talar vi om hur samhällsstrukturer kan skapa ohälsa. Det vill Carl Schlyter partiledare för det nybildade partiet Vändpunkt ändra på.