Livsmedelsverkets nya råd – ett lyft för skolmaten | Kurera.se

Livsmedelsverkets nya råd – ett lyft för skolmaten

Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Livsmedelsverket har gjort en uppryckning när det kommer till skolmaten. De nya råden är mer anpassade till dagens kunskap om vad som gynnar både miljö och hälsa.

Livsmedelsverkets nya råd för landets skolmåltider innebär till exempel att dra ned på köttet, öka mängden grönsaker samt att begränsa förekomsten av socker på skolområdet.

Välkommen uppdatering
Susanna Almström är hälsopedagog och driver de båda projekten ”Skolmatslyftet – en sockersmart skola” och ”Fredagsfys i Sverige", som Kurera skrivit om tidigare. Hon har länge använt sig av Livsmedelsverkets råd när det gäller mat för skolan och förskolan i sitt arbete. Enligt Susanna fanns det mycket som var bra redan tidigare men med den senaste uppdateringen har råden blivit ännu bättre.

 

Livsmedelsverket reviderar regelbundet sina råd utifrån aktuell forskning, att det fått så stor uppmärksamhet den här gången tror Susanna delvis beror på ett ökat medvetande hos både media och allmänhet.
– Folk börjar haja det här med socker, säger Susanna.
Hon menar att råden i sin nuvarande form stämmer väl överens med det som lärs ut i "Skolmatslyftet" som startade 2013.
– Det är precis så jag jobbat sedan jag tog fram det koncept som kom att bli "Skolmatslyftet".

Barn behöver vuxna förebilder
En punkt som Susanna är särskilt glad över är att skolmåltiden ska integreras i undervisningen och användas för att främja lärande, bland annat i form av diskussioner vid matbordet. I broschyren skriver man att barn och unga behöver vuxna som förebilder och stöd även vid måltiderna och att lärarna kan vara förebilder som uppmuntrar eleverna att utforska nya smaker, dofter och livsmedel.

Det görs i viss mån redan inom ramen för ”pedagogisk måltid” där lärare får äta gratis eller till reducerat pris mot att de äter tillsammans med barnen. Något Susanna ofta lutar sig mot när hon är ute och pratar i skola och förskola men som hon nu hoppas ska utvecklas mer.
– Äntligen, för vi kommer inte någon vart med barnen om vi inte kan förklara varför de ska äta mer grönsaker och mindre pasta, säger Susanna.

LÄS OCKSÅ: Bakterier bygger barns immunförsvar

Jobbar med olika redskap
Susanna brukar använda sig av är vad hon kallar bordryttare, små skyltar på borden med fakta om näringslära, grönsaker eller socker som kan fungera som samtalsämnen. Allt i syfte att barnen ska lära sig mer om maten de äter. Annat som Susanna brukar introducera på de skolor hon arbetar med är veckans utmaning och veckans eller månadens grönsak.
– Det kan vara kålmånad eller citrusmånad, lite olika.

 

Mindre socker i skolmiljön
Både "Fredagsfys" och "Skolmatslyftet" arbetar med att inspirera skolor och förskolor att bli sockersmarta. Med sockersmart menar Susanna att följa WHOs mål att hålla sockerintaget under 5 procent. Även där börjar Livsmedelverket komma ikapp och ger i de nya direktiven rådet att undvika att sälja produkter med mycket socker i skolmiljön.

Susanna Almström

Susanna Almström

Och Susanna har lugnande besked till de som tror att barnen kommer tycka att utbudet är tråkigt och att det blir svårt att få in pengar i skolcafeterian om man inte får sälja godis och sötsaker. På de sockersmarta skolorna har försäljningen i cafeteriorna istället dubblats, och i vissa fall tredubblats. Så länge man pratar med barnen och berättar varför man gör om sortimentet, är det inga problem förklarar Susanna.
– Barn och ungdomar är jätterädda om sina kroppar, det får vi inte ta ifrån dem.
Många vuxna tvivlar på att det går att förändra utbudet i skolcafeterierna, men de har inget att oroa sig för förklarar Susanna som berättar att de istället för godis säljer bland annat smoothies, naturell yoghurt med müsli och ägg.

LÄS OCKSÅ: Tre tips för barnens hälsa

Haninge vill bli en sockersmart kommun
Haninge kommun i Stockholm är den kommun i landet som har flest sockersmarta skolor. Susanna räknar till ett 20-tal som är med antingen i ”Fredagsfys Sverige” eller ”Skolmatslyftet”. I Haninge har även en politiker med ansvar för folkhälsa engagerat sig och vill att kommunen ska bli landets första sockersmarta kommun, hågot Susanna hoppas mycket på.
– Då kommer flera kommuner våga ta samma steg.
Samtidigt börjar fler kommuner få upp ögonen för arbetet som Susanna hoppas ska sprida sig vidare på kommunnivå.
– Det är bara en tidsfråga innan det sprider sig.

 

Nått 30 000 elever hittills
Hittills har arbetet med "Fredagsfys" och "Skolmatslyftet" nått ut till ungefär 30 000 barn och ungdomar. Det har skett en skola i taget men Susannas förhoppning är alltså att de istället ska kunna arbeta mer mot kommunerna, något som skulle skynda på utvecklingen.

Men trots fina priser – härom året belönades ”Fredagsfys i Sverige” med SHINE-priset och nyligen tilldelades arbetet Gålöstiftelsens "Blanda varandra"-stipendie – och trots att de ligger så rätt i tiden är framtiden osäker för de båda projekten.
– Får vi inte in pengar innan årets slut måste vi tyvärr lägga ned båda satsningarna, säger Susanna som ändå är optimistisk då man inväntar svar som hon hoppas ska vara positiva.
– Och nyheter som dessa ger arbetet skjuts säger Susanna, som ansöker om alla medel själv.

LÄS OCKSÅ: 10 sätt att hindra att barn blir överviktiga som vuxna

Vill arbete mer centralt
Susanna har som mål att nå ut till ännu fler och skulle gärna vilja utbilda ambassadörer som kan inspirera och hjälpa skolor att ställa om, något hon tror kommer bli lättare nu när Livsmedelsverkets råd till skolor blivit ännu bättre.
– Det bästa vore om vi kunde jobba mer centralt och hjälpa till att nå ut med de nya råden säger Susanna som sitter inne med stor kunskap och erfarenhet om hur det gå till i praktiken.
Arbetet i skolorna ger stor effekt med små medel förklarar hon. Och Susanna märker att det redan har hänt mycket sedan hon började med sitt arbete ute i skolorna för fem år sedan. Då möttes hon ofta av stor oförståelse av både föräldrar och skolpersonal men där har det skett en stor förändring.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Fredagsfys i Sverige har till syfte att inspirera barn och ungdomar till ökad rörelse och en sundare sockerkonsumtion, genom att fräscha upp fredagsmyset och ge den en mer modern tappning.

Skolmatslyftet syftar dels till att utveckla skolmaten och dels att med pedagogiska metoder locka barn och unga att våga smaka och tänka nytt och lära sig mer om sambandet mellan kost och god hälsa.

Som en del i båda projekten ingår att göra verksamheten sockersmart.

Båda projekten faller inom ramen för Hälsofrämjandets arbete.
Källa: Hälsofrämjandet

Fakta

Skollunch bör enligt Livsmedelsverket bestå av
• En eller era lagade rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla kan ta av
• Salladsbord med minst fem olika komponenter
• Bröd och smörgåsfett
• Vatten och eventuellt mjölk eller berikade vegetabiliska drycker.

Och skolmåltiden bör användas för att främja lärande, utveckling och trivsel på skolan. Dessutom ska luncen serveras vid ungefär samma tid varje dag och eleverna ska ha minst 20 minuter fö att äta sin lunch. Myndigheten rekommenderar även att skolan sätter gränser för hur långt man kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost.
Källa: Livsmedelsverket och Svt Nyheter

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

”Sockermonstret satt på min axel och väste in i mitt öra”

Krönikan

”Jag unnar mig att vara utan socker". "Jag unnar mig hälsa". Louise Hafdell har kommit långt under sina snart fem sockerfria år. Från att nästan ha varit styrd av sitt sockersug och ha sett godis som tröst i svåra situationer och det hon firade med när något gått bra är hon numera helt sockerfri. Räddningen när siffrorna på vågen stod som högst var – riktig mat.

 

 

Kurkumin bidrar till att minska smärta efter operation

Forskning

Gurkmeja anses ha många hälsofördelar och golden latte och gurkmejashots har på senare år seglat högt upp på listan av populära superfoods. Nu kommer dessutom glädjande nyheter från forskarsamhället – det verksamma ämnet i gurkmeja har visat sig avsevärt minska smärtan i samband med kirurgi.

Hjärtläkaren om det paradoxala med hälsosam kost

Kost

Det pågår en rörelse för att vi ska äta mer växtbaserat både för miljön och vår hälsas skull men den amerikanske hjärtläkaren Steven Gundry höjer ett varnande finger. Alla grönsaker är nämligen inte lika nyttiga, vissa kan till och med vara skadliga för vår hälsa skriver han i sin bok ”Växtparadoxen”.

 

Bakterier i äpplen bidrar till en sund tarmmiljö

Forskning

Effekten av ett äpple om dagen för att hålla läkaren borta kan till stor del anses bero på de gynnsamma bakterier som koloniserar äpplet och därefter tarmen, enligt forskare. Forskningen styrker även att det går att känna skillnad på smaken mellan ekologisk frukt och konventionella äpplen.

Doktor Gillbros 10 budord för frisk och spänstig hud

Hud

I boken "Hudbibeln" summerar Johanna Gillbro, doktor inom experimentell och klinisk dermatologi sin omfattande kunskap inom hud och hudvård. I boken "Hudbibeln" delar hon med sig av sin kunskap och ger tips om hur man bäst tar hand om huden både utifrån och inifrån för i lokhet med många andra vet Johanna att skönhet även kommer inifrån.

 

Två klassiska pastarätter på vegovis

Recept

Tvekar du att lägga om till vegansk eller vegetarisk kost av rädsla för att inte längre kunna njuta av dina favoriträtter som spagetti bolognese eller lasagne? Lugn, det råder läkaren Veronica Hedberg och kokboksförfattaren och journalisten Susanne Hovenäs bot på. I nya boken "Smart mat för en frisk kropp och hjärna" finns flera goda recept att botanisera bland och Kurera kan bjuda på två smakprov. 

Växtbaserad mat – smart för kropp och hjärna

Kost

I år minskade köttkonsumtionen i Sverige för andra året i rad och ligger nu på samma nivå som den var 2007. Vi har fortfarande en bit kvar innan vi befinner oss på den nivå vi var innan Svreige gick med i EU och priset på kött sjönk men utvecklingen tycks gå stadigt nedåt. I takt med det ökar intresset för vegansk eller växtbaserad mat och i dagarna släpptes en ny bok med helt växtbaserade recept.

Tävla och vinn albumet “Svart katt”

Tävling

Sångerskan Cecilia Thorngrens album "Svart katt" fick ett varmt mottagande när det kom ut. Nu har du chansen att vinna ett signerat exemplar med låtar ur den svenska visskatten samt nyskrivet material av Staffan Hellstrand och Peter Le Marc.

Annelis kolesterolvärden sjönk med lagrad vitlök

Hälsa

Redan för 15 år sedan fick Anneli Bygg, 65 år, reda på att hon hade lite för höga kolesterolvärden. Hon ordinerades statiner av sin läkare, men biverkningarna blev kraftiga så Anneli ville inte fortsätta med medicinen. Med hjälp av lagrad vitlök har hennes kolesterolvärden blivit betydligt bättre.

Micke Gunnarsson: “Jag är inte min kropp”

Krönikan

Handen på hjärtat hur skulle det se ut om du skötte en hund som du sköter om dig själv? Kan insikten att vi inte är våra kroppar göra att vi tar bättre hand om dem? Jo, det menar Micke Gunnarsson, föreläsare och workshopledare, som tack vare det tankesättet tar bättre hand om sig än någonsin tidigare. 

 

“Hemundervisning – ett välbehövligt alternativ till skolan”

Gravid/barn

Sverige är ett av de länder i världen där det är svårast att få hemundervisa sina barn, ett strängt regelverk gör det i princip omöjligt och de som vill välja det alternativet ser sig tvingade att lämna landet. Många är skeptiska mot hemskolning men långt ifrån alla. Kurera har växlat några ord med den New Yorkbaserade svensken Jens Peter de Pedro som lobbar för en större pedagogisk mångfald.