Kost

Hälsosamma matvanor, med nyttig mat och regelbundenhet, bidrar till minskad cancerrisk och att vi ökar vår generella livslängd. Det visar Cancerfondsrapporten för 2016.

De senaste dagarna har så kallat "amningste" med fänkål varit i blåsväder. Bakrunden är en SVT-nyhet om att EU-myndigheten EMA och Livsmedelsverket avråder gravida och ammande från att dricka te med fänkål eftersom de anser att det inte bevisats att ett ämne i fänkål är ofarligt för små barn. Flera medier har tagit upp nyheten och företaget Weleda och deras Mother´s Tea, som innehåller just fänkål, har hängts ut eftersom de trots avrådan fortsatt att marknadsföra produkten mot den aktuella målgruppen. Företaget ifrågasätter dock avrådan, och menar att studien som rekommendationen är baserad på är gjord på ett isolerat ämne där hänsyn till ämnet som del av en växtsammansättning inte tagits, varför studien är helt missvisande. "Dessutom skulle man behöva tugga i sig innehållet i 750 tepåsar för att uppnå en toxisk mängd av det aktuella ämnet", säger Weledas nordiska marknadschef Emma Bergqvist till Kurera.

Kurera träffar den härliga Mia Ånemyr på Allt för hälsan. Hon är kvinnan som, inspirerad av sin egen viktresa, brinner för att sprida kunskap och inspiration om hur man äter nyttigare. Hon har därför skrivit boken "Adrians kalasbok – naturligt gott". Med boken vill hon bland annat uppmärksamma att det finns nyttigare alternativ till bakverk och tårtor fulla av socker, vetmjöl och tillsatser när barnen har kalas. I boken presenteras flera av dem.

Flera fall av fågelinfluensa har konstaterats i Danmark den senaste veckan och rapporterna fortsätter att rulla in. Senast i går morse hittades tio döda fåglar på en ankfarm i danska Skibstrup. Nu höjer Jordbruksverket skyddsnivån även i Sverige.

Sverige har drabbats av en lavinartad ökning av magsjukefall orsakade av campylobacter. Men – trots att den största anledningen till ökningen tros vara bakterier i kyckling gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.

1,4 miljoner människor i Sverige har hjärt-kärlsjukdom. Huruvida vi drabbas av hjärtsjukdom eller ej har mycket att göra med hur vi lever - och vad vi äter. Här är supermaten för hjärtat de flesta inte känner till.

Efter de senaste dagarnas skriverier om den kritiserade försäljningen av krossat linfrö rensas det nu bort på flera ställen. Bland annat upphör producenten Risenta med sina leveranser - tills tydligare regler finns - och både ICA och Coop upphör med försäljningen. "Linfrö innehåller bra fetter och kan absolut användas i exempelvis en smoothie, bara du krossar fröna precis innan förtäring och undviker att köpa dem färdigkrossade", säger Kureras näringsexpert Zarah Öberg.

Linfrön innehåller ett ämne som i kroppen blir till giftet vätecyanid (blåsyra) varför rekommendationen är att inte äta mer än max två matskedar per dag. Detta gäller dock bara hela linfrön. Krossade linfrön ska man helst undvika helt, menar Livsmedelsverket sedan ett år tillbaka. Problemet är bara att informationen inte har nått konsumenterna och att förvirringen är total hos producenterna, eftersom varken förbud eller krav på märkning finns. Resultatet? Jo, att de krossade linfröna står orörda på sina hyllor, ibland med en varningstext (på eget initativ av producenten), ibland utan.

Den Nya Zeeländska manukahonungen har blivit en stor favorit bland hälsomedvetna eftersom den har visat sig ha naturligt bakteriedödande effekter. Men – visste du att svensk ljunghonung kan gå lika bra?