De resistenta bakterierna i Sverige fortsätter att öka – med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös.
– Det gör att det blir svårare att behandla patienter, säger Malin Grape, chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten, till TT.
Resistenta bakterier ökar och blir ett allt större problem inom sjukvården och i samhället. Vad gör vi den dagen våra mediciner inte längre fungerar? Det är ett orosmoln vi bör ta på allra största allvar, menar experter. Livsmedelsverket har tidigare gått ut och varnat för att antibiotikaresistenta bakterier är vår tids största folkhälsoproblem. Läs mer här.
► Läs mer om antibiotika i Kureras Näringsguiden
Ju mer antibiotikaanvändning, desto fler motståndskraftiga bakterier
Ju mer antibiotika vi använder, desto större blir spridningen av resistenta bakterier – bakterier med motståndskraft mot flera sorters antibiotika. Men trots att antibiotikaförskrivningen i Sverige minskade med två procent under förra året, fortsätter de resistenta bakterierna att öka. Något som direkt drabbar patienter, menar Folhälsomyndigheten.
”Blir svårare att förebygga infektioner och behandla patienter”
Malin Grape är chef för enheten Antibiotika och vårdhygien vid Folkhälsomyndigheten.
– Med spridningen blir det svårare att förebygga infektioner och att behandla patienter, säger hon till TT.
Även om vi bara använder antibiotika där det verkligen behövs kommer vi inte att kunna bromsa spridningen av multiresistenta bakterier helt, konstaterar hon, men betonar att vi för den skull inte får ge upp kampen för att få ned antibiotikaförskrivningen.
► Läs också: Att bota halsfluss utan antibiotika
Överförskrivning i storstäder
I Sveriges storstäder förskrivs exempelvis mycket mer antibiotika per tusen invånare än i glesbygd, påpekar Malin Grape.
– Skillnaden är inte försvarbar och tyder på att det finns en fortsatt överförskrivning i landet, säger hon.
”Finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper”
Något hon dels tror har att göra med smidigare tillgång till läkare, dels med en viss generositet hos läkarna.
– En patient som har en halsinfektion kanske inte vill vänta för att infektionen ska gå över av sig själv. Då kanske patienten försöker övertala sin läkare att skriva ut antibiotika för att snabbare bli frisk, trots att det bara förkortar sjukdomstiden med en eller en halv dag – om antibiotikan alls har någon effekt. Det finns en övertro på hur mycket antibiotika hjälper, säger Malin Grape.
► Läs också: ”Det råder ett antibiotikamissbruk”
Tarmbakterie med resistenstyp ökar
Tarmbakterien med resistenstypen ESBL-CARBA är en av de bakterier som har ökat. Den är i sig är inte sjukdomsframkallande och ofta bär vi på den utan att veta om det.
– Det är först när vi råkar ut för exempelvis en urinvägsinfektion som resistensen orsakar problem och gör att infektionen inte går att behandla, säger Malin Grape.
Nya varianter blir snabbt verkningslösa
Att gå och vänta på att det ska lanseras helt ny antibiotika är inte realistiskt.
Att försöka hitta helt ny antibiotika är bara en del av lösningen, menar hon.
– Nu har det inte kommit någon helt ny antibiotika på 30 år. Varianter kommer, men de blir snabbt verkningslösa.
► Läs också: 7 sätt att slippa antibiotika vid urinvägsinfektion
Rådet: Tvätta händerna oftare
Ett råd Malin Grape har för att undvika resistenta bakterier är att hålla en god hygien. Framför allt att tvätta händerna efter besök på badrum och toalett samt vid matlagning och innan man äter, särskilt på resor men också här hemma, säger hon.
Mer läsning?
• Otillåten privatimport av antibiotika riskerar öka resistens
• Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”
• Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
• WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
• Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
• Chaga – vårt nya penicillin?
• Manukahonung mer effektiv än antibiotika
• Kurera debatt: ”Sjukvården borde ordinera kolloidalt silver”
• Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
• Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
• ”Ge inte djur antibiotika i onödan”
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Antibiotika och antibiotikaresistens
Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.
Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.
Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.
Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.
Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Fakta
• Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika.
• Bakterien med resistenstypen ESBL-CARBA ökar i Sverige.
• Fram till och med november 2016 inrapporterades 122 fall. Antalet fall vid samma tid förra året var 115.
• ESBL är enzym som bryter ner antibiotika och gör den verkningslös. Enzymet kan bildas av olika tarmbakterier.
• När resistenta bakterier har brutit ner antibiotikan kan också bakterier som är känsliga för antibiotika frodas.
• Bakterierna sprids dels bland personer i Sverige, dels kan vi få bakterierna med oss utifrån när vi reser.
• Minst antibiotika per tusen invånare förskrivs i Västerbotten, mest i Stockholm.
• Även den multiresistenta bakterien MRSA ökade i Sverige i år. Förra året anmäldes 3881 fall. Fram till och med slutet av november i år har 4096 fall anmälts.
Källa: Folkhälsomyndigheten