Problemet med resistenta bakterier fortsätter att öka världen över, med risk för att allt mer antibiotika blir verkningslös – något som skulle få katastrofala konsekvenser. Allt fler fall där människor inte reagerar på antibiotikabehandling dyker upp.
Nu senast har tre personer smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla. Det handlar alltså om en ”superbakterie” som har blivit motståndskraftig antibiotika, rapporterar Världshälsoorganisationen WHO.
– Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens, säger Teodora Wi, expert på WHO.
Resistenta bakterier ökar och blir ett allt större problem inom sjukvården och i samhället. Vad gör vi den dagen våra mediciner inte längre fungerar? Det är ett orosmoln vi bör ta på allra största allvar, menar experter. Livsmedelsverket har tidigare gått ut och varnat för att antibiotikaresistenta bakterier är vår tids största folkhälsoproblem. Läs mer här.
En väldigt smart bakterie
Nu har minst tre personer världen över smittats av en variant av gonorré som inte går att behandla, varnar Världshälsoorganisationen WHO.
Experterna säger att det bara var en tidsfråga innan den sexuellt överförbara sjukdomen skulle börja utveckla resistens mot de i dag tillgängliga typerna av antibiotika, skriver TT-Reuters.
– Gonorré är en väldigt smart bakterie. Varje gång man introducerar en ny typ av antibiotika utvecklar den resistens, säger Teodora Wi, expert på WHO till nyhetsbyrån.
”Kan vara toppen av ett isberg”
Uppgifterna om den aktuella bakteriens allt starkare motståndskraft mot de mediciner som finns kommer från två studier, publicerade i tidskriften PLO Medicine, och de tre drabbade patienterna med antibiotikaresistent gonorré finns i Japan, Frankrike och Spanien.
– Det här är personer som kan smitta andra. Och de här fallen kan vara toppen av ett isberg, eftersom system kring att rapportera in resistenta infektioner inte fungerar i fattiga länder där gonorré är långt vanligare, berättar Teodora Wi.
I dagsläget får omkring 78 miljoner människor runt om i världen gonorré varje år.
Ett akut behov av ny medicin
En studie utförd 2009–2014 visar att det var vanligt att gonorré var resistent mot en viss typ av antibiotika och att det även fanns resistens mot ytterligare en typ av antibiotika. I den aktuella studien varnades även för att gonorré skulle kunna utveckla resistens mot ett sista bredspektrum-antibiotikum, meddelar WHO.
Just bredspektrum-antibiotikum är nu i många länder den enda typ av antibiotika som fungerar för den som drabbats av gonorré.
– Det finns ett akut behov av att utveckla ny medicin, resonerar Manica Balasegaram, chef för en WHO-kopplad organisation som jobbar med antibiotikafrågor, enligt TT-Reuters.
Dessvärre ser det fortfarande mörkt ut på den fronten. Endast tre potentiella gonorré-antibiotikum är under utveckling och det finns ännu inga garantier för att dessa ska fungera.
Mer läsning i ämnet?
• Multiresistenta bakterier fortsätter öka
• Otillåten privatimport av antibiotika riskerar öka resistens
• Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”
• Nu införs nya regler mot antibiotika i kött
• WWF: Ökad antibiotikaresistens – undvik importkött och ät mer vego!
• Ny forskning: Antibiotika påverkar barns BMI – för resten av deras liv
• Alternativa behandlingar kan avvärja resistenshot
• Mjölksyrabakterier i färsk honung kanske mer effektivt än antibiotika
• ”Ge inte djur antibiotika i onödan”
• ”Det råder ett antibiotikamissbruk”
• Allt fler förskolebarn bärare av antibiotikaresistens
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla bakteriella infektioner.
Bakterier som utvecklat motståndskraft (resistens) mot antibiotika är ett växande folkhälsoproblem som orsakar ökad sjuklighet och dödlighet. Det medför också stora kostnader för sjukvården bland annat i form av förlängda vårdtider och dyrare läkemedel. Resistenta bakterier äventyrar inte bara behandlingen av svåra bakterieinfektioner. Vår moderna sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer som innebär en ökad infektionsrisk.
Antibiotikaanvändning är kopplat till såväl uppkomst som spridning av resistens. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt. Det preventiva arbetet med vårdhygien och goda hygienrutiner i samhället går hand i hand med arbetet att bromsa resistensutvecklingen. Genom att minska smittspridning och infektioner minskar man även behovet av antibiotika. Detsamma gäller barnvaccinationsprogrammet samt influensa- och pneumokockvaccinationen av äldre som minskar infektionstrycket.
Resistenta bakterier kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Dessutom kan bakterier sinsemellan utbyta resistensgener, vilket bidrar till spridningen av resistens. Dessa komplexa samband ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning. Dessutom krävs på internationell nivå en fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika vårdmiljöer och i samhället.
Parallellt med arbetet att bevara effektiviteten hos befintliga antibiotika så länge som möjligt krävs även stimulans av forskning med sikte på utveckling av antibiotika med nya verkningsmekanismer.
Källa: Folkhälsomyndigheten