Allt fler kvinnor väljer att söka alternativa metoder för att finna bot för olika besvär och åkommor. Så inte minst när det gäller hanteringen av klimakteriet.
Här är fyra örter som du kan hålla särskild utkik efter – eftersom de sägs ge naturlig lindring vid just övergångsbesvär.
Vanligen börjar kvinnans övergångsbesvär när hon är i 45- till 55-årsåldern. Det första man brukar lägga märke till är att ögonen blir torra. Sedan kommer andra mer typiska symtom som oregelbundna blödningar, värmevallningar, sömnlöshet, nattliga svettningar, nedstämdhet, humörsvängningar, torra slemhinnor, minskad sexlust, ledvärk – och så vidare.
► Läs också: Värt att veta om klimakteriet
Finns alltid alternativ till traditonell behandling
Att först prova att vända sig till naturen för hjälp är något många uppger att de helst skulle vilja – om de bara visste vad inom naturen de skulle använda sig av. Och det finns flera bra preparat för den som söker naturliga alternativ till traditionell östrogenbehandling (som är kopplad till vissa hälsorisker).
Här är fyra örter du kan ha nytta av under din klimakterieperiod.
► Läs också: Allt fler väljer egenvårdsprodukter framför läkemedel
4 örter som ger en skönare övergångsålder
1. Rödklöver
Rödklöver är en antiinflammatorisk läkeört som växer över hela Sverige och som är lätt att hitta.
Rödklövern är rik på vitaminer (främst B och C), mineraler (kalcium, krom, kalium, fosfor, magnesium), har ett lättupptagligt protein och ett växthormon (så kallat fytohormon) som är snarlikt människans hormon östrogen och som ofta blir ett bra tillskott under klimakteriet. Faktum är att örten är välkänd just för sin förmåga att kunna reglera hormoner och den anses vara ett särskilt bra vid klimakteriebesvär som vallningar, svettningar, torra slemhinnor.
Rödklövern, som ibland även kallas kogräs eller ängklöver, har en mild och söt smak och är god att använda i sallader, matlagning och nyttiga hälsodrinkar och gröna smoothies. Såväl blomma som stjälk och blad är ätbart.
► Läs också: 7 sorters ätbara blommor
2. Humle
Humle har hög östrogenhalt som påverkar kroppens hormoner positivt vid problem i övergångsåldern och andra hormonrelaterade problem. Det är humlekottarna och lupulinkörtlarna hos honplantan som är ger dessa effekter då de är rika på ämnen som harts, bitterämnen, östrogen och andra hormoner vilka lindrar klimakteriebesvär.
Örten har inom läkekonsten länge använts som ett milt sömnmedel på grund av dess innehåll av lugnande och rogivande växtämnen.
Humle växer vild eller förvildad i lövlundar och bäckdälder i södra och mellersta Sverige, oftast i närheten av bebyggelse. Den största delen av vår svenska population utgörs av honplantor, vilket talar för att den spritt sig från odling.
Humlen har späda skott som kan ätas som sparris.
► Läs också: Örter som behandling av depression, PMS och sömnbesvär
3. Damiana
Många kvinnor i övergångsåldern rapporterar om minskning av såväl sexuell njutning som sexuell upphetsning. Inte sällan i samband med torra slemhinnor.
Inom örtmedicinsk vetenskap används blad av busken damiana ofta som ett hjälpmedel för just detta, då örten är välkänd som afrodisiakum och som behandling för sexuella som hormonella störningar.
Bladen har till exempel länge använts för att göra te av ursprungsbefolkningen i Central- och Sydamerika, just för sin effekt som afrodisiakum.
Påverkar kroppens hormonnivåer
Den exakta verkningsmekanismen för damiana är okänd men man tror att dess effekter beror på att örten innehåller två föreningar som påverkar kroppens nivåer av testosteron respektive östrogen.
På grund av sin effekt på hormoner kan örten bidra till att lindra klimakteriebesvär som till exempel värmevallningar och minskad lust.
Damiana är en relativt liten buske som tillverkar små, aromatiska blommor som sedan följs av frukter som smakar och liknas vid fikon. Damiana växer främst i Centralamerika, Mexiko, Sydamerika och Karibien.
► Läs också: Problem med torra slemhinnor? Upptäck havtornsolja
4. Silverax
Läkesilveraxet har länge använts av både indianer och nybyggare mot framför allt värmevallningar, nattsvettningar och torra slemhinnor i underlivet. Roten har också använts för att lindra muskel- och ledvärk, oregelbunden mens och PMS.
Roten, eller jordstammen, av det över två meter höga silveraxet har i Tyskland ingått i olika läkemedel mot klimakteriebesvär i minst 40 år. Det är även där den mesta forskningen om silveraxet gjorts, varav de flesta på 1980- och 90-talet.
Bäst effekt på kvinnor som nyligen gått in i klimakteriet
I en tysk studie med 629 kvinnor uppgav åtta av tio att de fick lindring av besvär som svettningar, oro, vallningar, irritation, depression och sömnproblem. En av de senaste studierna, från 2005, är gjord med modernare metodik och även den visar på bättre effekt än placebo, framför allt på värmevallningar. Bäst effekt fick de kvinnor som nyligen gått in i klimakteriet.
Silverax innehåller växtöstrogener, som är ämnen med svag östrogen aktivitet. Nyare forskning visar dock att axets förmåga att lindra värmevallningar och svettningar främst beror på att dess förmåga att öka tillgängligheten av signalämnena serotonin och dopamin i hjärnan. Detta skulle också kunna förklara varför silverax i studier visat sig kunna lindra depression och ångest.
Silveraxet växer vilt i bland annat Nordamerika, Kina och Japan. Det finns även ett antal arter som förekommer som prydnadsväxter, bland annat i Sverige.
► Läs också: Naturlig hjälp mot svett och vallningar
Att hitta sitt naturmedel
Rödklöver, humle och damiana finner man till exempel i klimakterieprodukten Menojoy. Rödklöver förekommer också i preparatet Balans Plus och silverax finner man i Klimadynon.
Fråga om råd i din närmaste hälsokostbutik eller sök hjälp hos en näringsterapeut. Med lite hjälp kommer du lättare fram till vad som passar bäst för just dig.
► Läs också: ”Kosttillskott en väg till bättre hälsa”
Källor: Läkeörter.se, kevision.com samt tidningen Hälsa.
Av Redaktionen
Fakta
Den kvinnliga menscykeln är ett sinnrikt system av samspelande hormoner. Under kvinnans fertila period mognar en äggblåsa (en follikel) varje månad.
Det är hormonet östrogen och FHS (follikelstimulerande hormon) som triggar igång äggmognaden.
Efter ägglossningen blir hormonet progesteron istället dominerande i kroppen, tills det är dags att stimulera en ny ägglossning.
Under något eller några år innan menopaus mognar äggen mer sällan. Det leder till att mängden östrogen i kroppen sjunker. Kroppen försöker då kompensera det med att öka nivåerna av FHS, för att försöka tvinga fram en ägglossning. De ovanligt höga nivåerna av FHS orsakar svettningar och värmevallningar.
Påtryckningarna från FHS gör att nivåerna av östrogen svänger kraftigt upp och ner, vilket inte sällan ger konsekvenser för humöret. Östrogennivåerna i kroppen påverkar nämligen ett annat hormon – serotonin, som reglerar vår känsla av välbefinnande.
När östrogenet sjunker kraftigt sjunker också serotoninet i hjärnan.
Låga serotoninnivåer kan göra dig irriterad och orolig, öka sötsuget, minska sexlusten och kan göra det svårt att somna.