Semmeldags! Jag är barnsligt förtjust i semlor. Den här rawfoodsemlan är i mitt tycke helt perfekt. Fantastiskt fin smak från den goda kardemummabullen tillsammans med den godaste och något chrunchiga mandelkrämen. On top of that, härligt och mjukt gräddfluff.

Barnen äter helst cashewgrädde medan min man, Patrick, och jag föredrar kokosgrädde för hälsans skull. Cashewnötter är inte den mest hälsosamma nöten då den innehåller en hel del fytinsyra, lektiner (proteiner som kan skapa hälsobesvär hos en del människor) och mykotoxiner (gifter som kommer av mögel och som kan finnas på cashewnöten). En viss del av fytinsyran försvinner dock genom blötläggning av nötterna. Jag använder aldrig cashewnötter i maten, men unnar mig det i efterrätter då och då. Se givetvis till att köpa ekologiska cashewnötter.

Ps. tag gärna dubbelt så mycket “grädde” än bilden ovan. Då blir det ännu godare!

Recept

Börja gärna med att vispa grädden och ställ sedan denna i kylskåp medan du gör resterande av receptet.

BULLEN

2,5 dl cashewnötter

0,5 dl mandlar

12 soltorkade dadlar

3 msk smakfri kokosolja

1 tsk nymortlade kardemummakärnor, gärna från gröna kapslar

1/2 tsk vaniljpulver

1 krm salt

1. Mixa samtliga ingredienser med s-staven i en matberedare.

MANDELMASSA

2 dl mandelmjöl

8 dadlar

1,5 dl växtbaserad mjölk

1/2 tsk vaniljpulver

Mycket liten nypa salt

1/2 dl rostade mandlar

1. Mixa samtliga ingredienser utom den växtbaserade mjölken med s-staven i en matberedare. Häll försiktigt ner den växtbaserade mjölken, lite i taget medan mixern är igång. Tillsätt mandlarna och mixa något chrunchy.

KOKOSGRÄDDE

1. Ställ bruken med kokosgrädde (alternativt kokosmjölk) i kylskåpet över natten eller några timmar i kylskåp.
2. Mixa kokosgrädde eller det översta och hårda lagret kokosmjölk med en elvisp.
3. Tillsätt sötning, vaniljpulver och salt och mixa försiktigt.

CASCHEWGRÄDDE

2 dl cashewnötter, blötlagda i cirka 4 timmar

2 dl vatten

1/2 dl kokosolja utan smak

3-5 medjooldadlar (beroende på hur söt du vill ha den)

1 krm vaniljpulver från vaniljstång

DEKORERING

Mixa cashewnötter till ett fint mjöl i en matberedare eller blender.  Mixa inte för länge då det kan bli smör.

Vem älskar inte nybakat bröd? Doften, smaken, konsistensen…

Jag har experimenterat mycket med olika brödrecept den sista tiden. De här durra- och teffmjölsbaguetterna är en av de nyttigare varianterna. De är lite grövre i konsistens och smak. Ytan är krispig och lite tjockare. Supergott! Vi äter det med mitt hemmagjorda vegansmör eller doppar i lite närproducerad ekologisk olivolja.

Jag kalljäser nästan alltid mitt bröd. Det är väldigt enkelt och brödet blir både fluffigare och mer smakrikt. Det finns också mindre risk att brödet smakar jäst. Jag brukar för övrigt dra ner på jästen av hälsoskäl. Det fungerar fint med kalljäsning. Bröden kan bakas ut på plåt kvällen innan de ska gräddas på morgonen. Det är ju också ljuvligt att sätta brödet på morgonen och servera nybakat varmt bröd till middagen. Kom dock ihåg: även om det är fantastiskt gott med nybakat varmt bröd, växer just glutenfritt bröd till sig i både smak och konsistens om det får stå och svalna helt.

Durra- och teffmjöl är två av de nyttigaste glutenfria mjölsorterna. De är mineral- och fiberrika samt ger fin fullkornsmak till bröd. De är även mer rika på vitaminer och antioxidanter. Till skillnad från många andra glutenfria mjölsorter innehåller de betydligt mindre antinäringsämnen, det vill säga ämnen som förhindrar upptag av vissa mikronäringsämnen och som dessutom kan irritera tarmen.

Recept

Eventuellt: vita/svarta sesamfrön och/eller vallmofrön

1. Blanda ner jästen med vatten, olja och salt.
2. Rör ihop de torra ingredienserna för sig.
3. Tillsätt de torra ingredienserna till vätskan och blanda väl. Låt stå och svälla i cirka 5 minuter.
4. Baka ut bröden direkt på en plåt med bakduk. Jag gjorde ganska smala baguetter. Lägg på en kökshandduk som omsluter bröden väl. Låt jäsa i kylskåp över natten eller i cirka 8–12 timmar.
5. Sätt ugnen på 220 grader. I syfte att få en fin skorpa på brödet, ställ också in en plåt på undersidan av ugnen.
6. När du sedan ställer in brödet för gräddning, häll också cirka 1/2 dl vatten på den heta plåten i botten på ugnen. Stäng snabbt ugnsluckan. Ångan gör att det tar längre tid innan ytan på brödet hårdnar och det resulterar i en lite tjockare och hårdare yta.
7. Grädda i lägre delen av ugnen i cirka 45 minuter. Tiden varierar dock beroende på hur breda baguetter/frallor/bröd du gör. Brödet är färdigt när det fått färg och låter ”ihåligt” när du knackar på undersidan av brödet. Låt svalna!

Det finns många recept på olika typer av nyttigare frö- och glutenfria knäckebröd. Det här beroendeframkallande knäckebrödet är en nyttigare, men försvinnande god, variant då det inte innehåller massa frön med en stor andel inflammationshöjande omega-6 och lektiner (så som finns i till exempel solros- och pumpafrön). Ur hälsoperspektiv använder jag också kokosmjöl istället för till exempel majsmjöl, vilket har ett högt glykemiskt index. Det innebär att kolhydraterna i majsmjöl snabbt omvandlas till socker och därmed skjuter blodsockret i höjden.

Jag har ofta grönsaker i mitt bröd. En favorit är just morot. Detta bröd blir väldigt krispigt. I och med att det är morot i brödet, så kan det dock bli mjukt om det får stå i rumstemperatur eller i kyl en längre stund, till exempel över natten. Om det blir mjukare, ställ det i ugnen på 50 grader i cirka 10 minuter eller längre. Det blir så mycket godare då.

På bilden har jag brett ett knäckebröd med philadelphialiknande veganost, rödbetshummus, pistagehack med koriander och sesamfrön.

Recept

1 dl svarta sesamfrön (eller hälften vita/hälften svarta)
1 dl linfrön
1 tsk psylliumfrö
2 msk kokosmjöl
3 msk kumminfrön
1/2-2/3 tsk salt
1 medelstor morot, finriven
3 dl vatten, uppkokat
3/4 dl olivolja

1. Sätt ugnen på 150 grader.
2. Häll ner sesamfrö, linfrön, psylliumfrö, kokosmjöl, kumminfrö, salt och riven morot i en skål. Blanda.
2. Tillsätt 3 dl kokande vatten. Blanda.
3. Tillsätt olivolja och blanda.
4. Lägg en bakduk (eller bakplåtspapper) på en plåt. Bre ut smeten jämt och ställ in i ugnen.
5. Vänd brödet, och ta därmed bort bakduken efter 30 minuter. Bryt gärna brödet i önskvärda bitar.
6. Ställ tillbaka brödet i ytterligare 20 minuter.  Titta till brödet och ta bort eventuella delar som har fått lite färg och är helt hårda. Låt resterande bitar gräddas i ytterligare 10-20 minuter, eller låt brödet stå på eftervärme om det redan har tagit lite färg men inte är helt hårt.

Följ mig gärna på Instagram

Naturresurs- och klimatperspektiv

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologiskt.  I ekologisk odling används inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Utöver att den som äter råvaran som är besprutad direkt får i sig gifter, hamnar i princip allt som finns i naturen förr eller senare i oss. Dessutom påverkas givetvis bekämpningsmedel djur, växtlighet och vatten negativt. En ekologisk odling innebär i genomsnitt 30 procent högre biologisk mångfald jämfört med konventionell odling. Konstgödsel lakar med tiden ur jorden och är mycket resurskrävande att framställa. En gröda som är producerad med konstgödsel kommer i huvudsak innehålla de mineraler som konstgödslet innehåller, medan grödor producerad i naturlig matjord generellt sätt innehåller en mycket större mängd av högkvalitativa mineraler.

Om du använder bakplåtspapper, återanvänd det några gånger innan du slänger det!

Hälsoperspektiv

Sesamfrön innehåller sesamin och sesamolin, vilket är nyttiga fibrer som kallas lignaner. Lignaner kan enligt studier ha en kolesterolsänkande effekt och förhindra högt blodtryck. Sesamolin verkar också antiinflammatoriskt. Sesamfrön innehåller vid sidan av många andra vitaminer och mineraler kalcium och magnesium, vilket är bra för skelett och hjärta. Sesamfrön är en av de nyttigare fröerna på grund en lägre andel av antinäringsämnen lektiner jämfört med andra frösorter så som till exempel solros-, pumpa- och chiafrön. Antinäringsämnen förhindrar tarmens upptag av näring på ett betydande sätt.

Genom att tillsätta grönsaker, så som till exempel morot i brödet, höjs närings- och fiberinnehållet.

Det finns nog en anledning till att så många länder och kulturer har gjort anspråk på att hummus är just deras uppfinning. Så lättlagat och så fantastiskt gott. I denna rödbetshummus balanseras den söta smaken från ugnsbakad rödbeta perfekt upp av citron, tahini, vitlök och olivolja. Och titta vad snygg den blir!

Bästa knepet för att få en fin och krämig konsistens på hummus är att först mixa pressad citron och vatten med tahini. Därefter tillsätts kikärtor och resterande ingredienser.

Själv blötlägger och tryckkokar jag alltid mina baljväxter i syfte att reducera betydande mängder av antinäringsämnen som fytinsyra och lektiner. Läs gärna mer om detta nedan.

Recept

2 medelstora rödbetor, ugnsrostade
3 dl kokta kikärtor
2 msk vit tahini
3 msk vatten
2 msk färskpressad citronjuice
1 stor vitlöksklyfta
1 krm spiskummin
2 msk olivolja
Salt

1. Rosta skurna bitar av rödbetorna i ugnen på 200 grader. De behöver inte ta mycket färg. Låt svalna.
2. Mixa tahini med citronsaft, vatten och vitlök i en matberedare (eller en mixerstav). Smeten ska bli lite tjockare i konsistensen. Cirka 2-3 minuter.
3. Tillsätt kikärtor, spiskummin och salt. Mixa nu helt slätt.
4. Tillsätt rödbetorna och mixa helt slätt.
5. Tillsätt olivolja och mixa snabbt. Smaka av och tillsätt en gnutta mer vatten om du vill ha det lösare.
6. Garnera gärna med ytterligare olivolja (om du har en välsmakande sådan) eller hackade pistagenötter blandat i olivolja och lite salt.

Naturresurs- och klimatperspektiv

Rotfrukter odlas ofta inte i växthus utan på friland. Det är en av de minst klimatkrävande råvaror vi kan äta. Om de dessutom är närproducerade och i säsong, är miljöfördelen än större. Det viktigaste är dock att köpa ekologiskt. Det är som jag skrivit tidigare varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet utgör en stor del av varans miljöbelastning.

Bönor och linser resulterar generellt sätt i låga utsläpp från odling och transport. Globalt sett är skövlingen av skogar bland annat ett av de allvarligaste hoten mot biologisk mångfald. Produktionen av protein från växter som odlats på åkermark kräver betydligt mindre arealer jordbruksmark än från djur som äter foder. Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden. Baljväxter har också en förmåga att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kvävgas till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt. Detta minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

Hälsoperspektiv

Rotfrukter innehåller mycket fibrer, mineraler och vitaminer. Rödbeta ökar bland annat syreupptagningen i kroppen.

Böner och linser innehåller mycket näring, fibrer och protein. Bönor och linser innehåller dock en hel del fytinsyra och lektiner. För att minska den stora mängden antinäringsämnen i bönor och linser, är det viktigt att blötlägga och koka dessa. Själv använder jag alltid en tryckkokare i syfte att reducera lektininnehåll hos bönor och linser. Om du äter mycket bönor och linser, rekommenderar jag varmt att införskaffa en tryckkokare. Även ris, potatis och till exempel grytor kan kokas i tryckkokare.

Citron innehåller höga doser av bland annat c-vitamin. Citron stärker även immunförsvaret, motverkar bakterier samt virus. Citron stödjer också matsmältningen och kan påverka galla och lever positivt.

Studier har visat på mer än 150 olika hälsoeffekter av vitlök. Vitlök, lök och gräslök bekämpar skadliga bakterier, parasiter och virus.  Det sägs vara bra för hjärtat.

Olivolja är rik på polyfenoler (antioxidant), enkelomättat fett och antibakteriella ämnen.

Denna färskpressade juice är en av mina absoluta favoriter. Det är naturligt söt och fräsch, med en lätt kryddning  från mynta och ingefära. Juicen passar perfekt att bjuda på vid speciella tillfällen, eller som en närings- och smakboost till dig själv en mörk vinterdag. Då den innehåller en hel del snabba kolhydrater från morötter och rödbetor, är det också en perfekt juice efter ett träningspass.

Poängen med att dricka färskpressad juice, vid sidan om att det är väldigt gott, är att få i sig en hög andel näringsämnen. Då fibrerna är borttagna sägs att näringsämnena direkt går ut i blodet. Jag rekommenderar grönsaksjuicer med ingen eller minimal andel frukt. Då fruktos endast kan spjälkas av levern, innebär juicer med en stor andel fruktos en alldeles för hög belastning på levern. Skador på levern till följd av högt fruktosintag från till exempel fruktjuicer, liknar skador på levern från alkohol.

Recept

5 medelstora morötter

1 -2 medelstora rödbetor

1 lime

1 citron

1 näve mynta

1*2 cm ingefära

1. Skär grönsakerna i lämpliga storlekar för just din maskin. Tag bort kärnorna från limen och citronen.
2. Pressa samtliga ingredienser via en juicepress eller en råsaft centrifug.

Naturresurs- och klimatperspektiv

Rotfrukter som morot och rödbetor är i jämförelse med många andra råvaror mer naturresurs- och klimatvänliga.

Citrusfrukter och ingefära är i Sverige importerade. Så länge du köper ekologiska varor är naturresurs- och klimatpåverkan lägre än motsvarande icke ekologiska råvaror. Det är som jag skrivit här produktionssättet som står för den största delen av varans miljöpåverkan. Transporten utgör en liten del av varans miljöpåverkan.

Hälsoperspektiv

Morötter är en bra källa för kalcium och kalium, liksom att den också innehåller beta-karoten, vitamin B, C och E, fosfor och selen. Morötter innehåller bland annat antioxidanterna betakaroten, lutein och zeaxantin. Antioxidanter motverkar fria radikaler och främjar därmed ditt immunsystem, vilket skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar så som till exempel cancer.

Rödbetsjuice är bra för avgiftning och stärker levern. Det är en stark antioxidant och har antiinflammatoriska egenskaper. Rödbetsjuice har naturligt förekommande nitrater. De naturliga nitraterna ger mer syre i blodet och sänker blodtrycket. På så sätt kan kroppens blodflöde förbättras. Rödbetsjuice är också rik på C-vitamin, folsyra och järn.

Citrusfrukter är mest kända för sina höga C-vitaminnivåer. Denna antioxidant är välgörande för huden och hjälper till att bekämpa skadliga fria radikaler. Citrusfrukter innehåller också en mängd andra växtämnen och flavonoider som är bra för hälsan.

Ingefära är mycket antibakteriellt och  en stark antoxidant. Roten stärker immunförsvaret på grund av höga nivåer av antioxidanter.Ingefära är såväl anti-inflammatorisk som anti-parasitisk. Den nyttiga roten innehåller ämnen som hjälper till med avfiftning av kroppen, förhindrar högt blodtryck och främjar matsmältningen. Ingefära kan vidare minska smärta och problem med lederna och är också känt för att kunna minska illamående. Mest näringsrik är den om den äts färsk.

Jag har fått äran att skapa Kureras nyårsmeny! Ni finner den här. Det har varit fantastiskt kul att ta fram dessa rätter. De är inte bara oerhört goda; jag har även tagit hänsyn till  maträtternas naturresurs-, klimat- och hälsoperspektiv. Läs mer om det längre ner i denna artikel.

Förrätt – Auberginerullar med mandel, mynta och koriander. Ruccola och granatäpple.  

Huvudrätt – Jordärtskocksfritters. Mungböns- och fänkålsmousse med knaperstekt shiitakesvamp. Ugnsrostade rotfrukter med ingefära-, basilika och sesamfrödressing. Grönkålschips. 

Efterrätt –  Choklad- och hasselnötsbakelse

Ett nytt år innebär för många ett försök till att påbörja någonting nytt eller en vilja till att förändra någonting i livet till det bättre. Kanske den här nyårsmenyn kan fungera som ett avstamp till att leva ett mer hälsosamt liv som också tar hänsyn till andra människor, djur och natur? Utöver en fantastik god nyårsmiddag är dessa rätter såväl näringsrika som jämförelsevis mer naturresurs- och klimatvänliga.

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologisk mat. Om varan dessutom är närodlad är det ett stort plus. Det är varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av varans totala miljöbelastning.

Det är svårt att misslyckas med förrätten. Resultatet blir en sann smakexplosion som troligtvis får gästerna att drömma sig bort till det libanesiska köket. Huvudrätten innehåller bland annat jordärtskocka, fänkål, sötpotatis och rödbeta. Färsk ingefära, basilika och mortlade sesamfrön ger de ugnsrostade rotfrukterna en intensiv och spännande smak. Med linser i basen på den lena fänkålsmoussen, och krispiga bitar av shiitakesvamp, känns huvudrätten komplett. Servera förslagsvis huvudrätten tillsammans med en grön sallad med vinägrett. Vem älskar inte kombinationen av choklad och hasselnöt? Det gör i alla fall jag. Därför fick denna choklad- och hasselnötsbakelse bli min efterrätt inför det nya året.

Gott Nytt år!

Följ mig gärna på Instagram:

https://instagram.com/sophie_bohnstedt

Naturresurs- och klimatperspektiv

Jag rekommenderar alltid att köpa ekologisk mat. Om varan dessutom är närodlad är det ett stort plus. Auberginen och sötpotatisen är till exempel inte närodlad. Det är dock varans totala livscykel som räknas och då utgör transporten en liten del av varans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av varans totala miljöbelastning. Jag har skrivit om ekologiskt vs närproducerat här.

Var noggrann med varifrån du köper dina mandlar. Cirka 80 procent av världens mandlar odlas i torra områden i Kalifornien. Till följd av generösa vattenrättigheter, har ett ohållbart jordbruk kunnat hållas i Central Valley. Mandelodlingarna har bidragit till tömda grundvattenkällor, stor vattenbrist och torka. I Sverige är det lätt att få tag på ekologiska mandlar odlade i Europa. Dessa sorter av mandelträd är generellt sett mer resistenta mot torka, vilket gör att de i regel inte bevattnas.

Rotfrukter odlas ofta inte i växthus utan på friland. Det är en av de minst klimatkrävande råvaror vi kan äta. Jag gör ofta råa rotfruktssallader med örter, istället för att köpa sallad som delvis är mer klimatkrävande att odla och dessutom ofta säljs i plastpåsar.

Bönor och linser resulterar generellt sätt i låga utsläpp från odling och transport. Proteinkällor som kommer från växtriket kräver betydligt mindre jordbruksmark än protein som kommer från djur som äter kraftfoder. Det innebär ett minskat behov av jordbruksmark. Globalt sett är skövlingen av skogar ett av de allvarligaste hoten motbiologisk mångfald. Det blir också mer mark över till mer extensiv odling med mindre mängd bekämpningsmedel, vilket gynnar den biologiska mångfalden om man väljer växtbaserat protein. Baljväxter har också en förmåga att i symbios med jordbakterier omvandla luftens kväve till kväveföreningar som kan nyttjas av växten direkt. Detta minskar behovet av gödsling och för ner näring i jorden till efterkommande grödor.

Örter är lätt och ofta tacksamt att odla hemma om sommaren. Men även på vintern går det bra att odla örter i kruka inomhus.

Hälsoperspektiv

Örter är mycket näringsrika. Mynta innehåller bland annat rikligt med C-vitamin, stimulerar matsmältningen och är antibakteriellt. Koriander är känt för att driva ut tungmetaller och kemikalier från kroppen. Basilika innehåller en mängd olika näringsämnen och kan bekämpa virus, bakterier, jäst och mögel.

Nötter och fröer innehåller mycket näringsämnen och antioxidanter men också fytinsyra och lektiner. Det är antinäringsämnen som hindrar upptag av näring. Genom blötläggning kan dessa ämnen minskas. Jag kommer att skriva ett mer utförligt inlägg om dessa så kallade antitrutrienter inom snar framtid. Jag blötlägger nästan alltid mina nötter och fröer. Det är lätt att sedan torka dem i torkugn, på lägsta temperaturen i ugnen eller en högre temperatur i ugnen. Nyttigaste är att rosta dem så lite som möjligt. Jag ”unnar” mig dock rostade, men inte brända nötter och fröer, då och då. Det kan också vara bra att veta att nötter och fröer innehåller mycket omega 6, som vi inte ska få i oss för mycket av, jämfört med omega 3.

Aubergine tillhör familjen Solanaceae – potatisväxter eller nattljusväxter. De kallas nightshades på engelska.  Även vanlig potatis, tomat, aubergine, paprika, spansk peppar och gojibär ingår i den här gruppen. Personer med med Chrons, Ulcerös Kolit, IBS och läckande tarm bör undvika potatisväxter enligt vissa på grund av de innehåller vissa typer av lektiner som kan öka risken för läckande tarm.

Rotfrukter innehåller mycket fibrer, mineraler och vitaminer. Jordärtskockor innehåller en stor mängd inulin, en kolhydrat som ger näring till våra tarmbakterier. Inulin bryts inte ner i tunntarmen utan fortsätter ner till tjocktarmen och där fungera som en så kallad prebiotika som ger näring till probiotikan eller tarmbakterierna. Därmed kan jordärtsskocka förbättra tarmfloran. Till följd av det höga fiberinnehållet, kan det dock finnas anledning att undvika jordärtsskocka om man har IBS, Crohns eller Ulcerös Kolit. Rödbeta ökar bland annat syreupptagningen i kroppen. Sötpotatis innehåller rikligt med betakaroten, antioxidanter, mineraler och vitaminer (bland annat C-vitamin och E-vitamin). Den har lägre GI än vanlig potatis och innehåller dessutom mycket resistent stärkelse, vilket är en typ av fiber som är mycket viktigt för vår mag- och tarmfunktion. Sötpotatis ska inte ätas rå eftersom den innehåller trypsininhibitorer som motverkar nedbrytningen av protein i magsäcken. Det inaktiveras dock i storutsträckning vid upphettning.

Ingefära klassas många gånger som supermat då den stärker immunförsvaret och på så sätt kan hämma flera sjukdomar. Den innehåller riktigt med antioxidanter, verkar antiinflammatoriskt, förhindrar högt blodtryck och främjar matsmältningen. Mest näringsrik är den om den äts färsk.

Kålväxter är väldigt nyttigt. De innehåller en mängd näringsämnen och fibrer. Vid sidan om exempelvis rödkål och broccoli, är grönkål en av de nyttigaste kålsorterna. Grönkålen har ett mycket högt ORAC-värde, vilken innebär att den är väldigt rik på antioxidanter. Kål innehåller också svavelbärande substanser som skyddar mot förkylningar, influensa, magvirus och svampsjukdomar så som till exempel Candida. Kål är även rik på folsyra som är känt för att minska trötthet och utmattning, bidra till normal blodbildning och till immunsystemets normala funktion. Värt att nämna är dock att kål även innehåller goitrogener när den äts i rått tillstånd. Det är ett antinäringsämne som likt lektiner och fytinsyra hindrar kroppen/tarmen från att ta upp näring. Just goitrogener kan hämna sköldkörtelns upptag av jod. För många människor som äter en stor del raw food, kan det vara värt att vara medveten om detta. Ett betydande intag av goitrogener kan behöva kompenseras med tillskott av iosoljod.

Böner och linser innehåller mycket näring, fibrer och protein. Mungbönor är en av de nyttigaste bönorna. Bönor och linser innehåller dock en hel del fytinsyra och lektiner. För att minska den stora mängden antinäringsämnen i bönor och linser, är det viktigt att blötlägga och koka dessa. Själv använder jag alltid en tryckkokare i syfte att reducera lektininnehåll hos bönor och linser. Om du äter mycket bönor och linser, rekommenderar jag varmt att införskaffa en tryckkokare inför det nya året. Det räcker inte att bara blötlägga för att oskadliggöra lektiner. Även ris, potatis och till exempel grytor kan kokas i tryckkokare. Citron innehåller höga doser av bland annat c-vitamin. Citron stärker immunförsvaret, motverkar bakterier samt virus. Citron stödjer också matsmältningen och kan påverka galla och lever positivt.

Studier har visat på mer än 150 olika hälsoeffekter av vitlök. Vitlök, lök och gräslök bekämpar skadliga bakterier, parasiter och virus. Det sägs vara bra för hjärtat. Olivolja är rik på polyfenoler (antioxidant), enkelomättat fett och antibakteriella ämnen. Kakaobönor innehåller en mycket hög nivå av antioxidanter, vilka har förmågan att skydda bland annat hjärtat, hjärnan, huden. Mest näring innehåller raw kakaoprodukter.

Följ mig gärna på Instagram.

Jag gjorde dessa saffranspraliner för många år sedan. Nu gör vi dom igen! Varför? Det är den 4 advent och pralinerna är försvinnande goda. Jag tycker saffran och mörk choklad är en fantastiskt god smakkombination.

Saffransfyllning

2 dl cashewnötter

1 dl mandelmjöl

1 dl kokosolja

12 dadlar

0,5  gram saffran

1/2 krm vaniljpulver

Nypa salt

3 dl vatten

1. Mixa samtliga ingredienser förutom vatten väl i en matberedare eller höghastighetsblender.
2. Tillsätt vatten och mixa nu till en helt slät smet.
3. Häll upp i formar och ställ in i frysen.

Chokladöverdrag

70 % smält ekologisk och gärna rättvisemärkt chokladkaka, sötad med till exempel kokossocker.

Du kan också göra din egen choklad. Mixa 1 dl kakao, 1 dl smält smakfri kokosolja, 1 msk finhackad kakaosmör, 1/2 krm vaniljpulver, en mycket liten nypa salt och valfri sötning i en blender eller matberedare. (Som sötning kan du till exempel ta cirka 1 msk ekologisk honung, eller 1-1,5 msk kokossocker, eller 1 msk dadelsirap, eller 1-1,5 msk björksocker. Jag brukar använda björksocker men för detta, liksom för kokossocker, behövs en höghastighetsblender.)

1.  Smält choklad i vattenbad, alternativt gör din egen choklad enligt receptförslag ovan.
2. Doppa dina frysta saffransbakelser i choklad. Låt stelna övertäckta i kyl, i syfte att de inte ska dra åt sig smak från annan mat i kylskåpet.
3. Servera saffranspralinerna kylskåpskalla.

Blomkål har länge varit en högst underskattad grönsak. De senaste åren har dock trenden vänt och det poppar upp recept på såväl blomkålspizzor, blomkålsfritters och rå tabbouleh baserade på blomkål.  Denna vackra grönsak är god såväl tillagad som rå.

Grönkålschips är i mitt tycke kanske en av de bästa uppfinningarna vad gäller grönkålsrätter. Hemma hos oss har vi experimenterat med diverse olika marinader och smaker. Mina barn jublar när vi gör grönkålschips med en marinad baserad på nötter eller frön. Även detta enkla recept äts med god aptit.

Curryn som tillsätts i marinaden till blomkålen gör inte att rätten smakar curry. Den syftar bara till att förfina smaken och ge en fin färg på blomkålen.

Blomkål

1 medelstor blomkål
1/2 dl olivolja
1 krm curry (gärna stark)
1 vitlök, riven
Några drag med pepparkvarnen
En stor nypa havssalt

Grönkålschips

4 stora blad grönkål
1/2 dl olivolja
2 msk näringsjäst
En stor nypa salt

Kantareller

Ca 150 gram (2–3 stora nävar) kantareller
Olivolja/kokosfett att steka i
1 vitlök, riven eller mycket finhackad
Färsk timjan
Salt

1. Sätt ugnen på 200 grader.  Skiva blomkålen i 1 cm tjocka skivor. Gör en marinad på olivolja, curry, vitlök, peppar och salt. Pensla blomkålen med marinaden och lägg skivorna på en ugnsplåt.
2. Blanda olivolja, näringsjäst och salt i en bunke. Riv bort bladen från grönkålen och blanda dessa väl med ovanstående dressing. Använd gärna händerna. Lägg ut grönkålsbladen på en ugnsplåt.
3. Stek kantarellerna i en stekpanna utan fett i syfte att vätskan ska gå ur svampen. När det blir näst intill torrt i pannan, tillsätt olivolja eller smakfri kokosolja. När kantarellerna är näst intill färdiga, tillsätt salt, vitlök och timjan efter tycke och smak.
4. Ställ in plåten med blomkål i mitten av ugnen och plåten med grönkål under denna. Blanda/vänd försiktigt grönkålen efter ca 5 minuter i syfte att den inte ska brännas. Efter ytterligare 5 minuter, dvs 10 minuter totalt, är blomkålen och grönkålschipsen färdiga. Vänd försiktigt runt kantarellerna med grönkålschipsen och lägg detta på blomkålsskivorna.
5. Dekorera gärna med pinjenötter, ytterligare timjan och flingsalt.

Naturresurs- och klimatperspektiv

Rotgrönsaker är en av de mest naturresurs- och klimatvänliga råvarorna som du kan att äta. Kantareller går mot slutet av sin säsong, medan blomkål och grönkål fortfarande är i säsong. Att äta efter säsong är en mycket miljöriktig handling. På nätet är det lätt att söka upp vad som är i säsong. När det gäller rotfrukter är det många gånger jämförelsevis lättare att hitta både närodlade och ekologiska sådana. Även kantareller finns ju närodlade och utan bekämpningsmedel och konstgödsel.

Hälsoperspektiv

Samtliga kålväxter är väldigt nyttiga. De innehåller en mängd näringsämnen och fibrer. Vid sidan om exempelvis rödkål och broccoli, är grönkål en av de nyttigaste kålsorterna. Grönkålen har ett mycket högt ORAC-värde, vilken innebär att den är väldigt rik på antioxidanter. Kål innehåller också svavelbärande substanser som skyddar mot förkylningar, influensa, magvirus och svampsjukdomar så som till exempel Candida. Kål är även rik på folsyra som är känt för att minska trötthet och utmattning, bidra till normal blodbildning och till immunsystemets normala funktion.

Värt att nämna är dock att kål även innehåller goitrogener när den äts i rått tillstånd. Det är ett antinäringsämne som likt lektiner och fytinsyra hindrar kroppen/tarmen från att ta upp näring. Just goitrogener kan hämna sköldkörtelns upptag av jod. För många människor som äter en stor del raw food, kan det vara värt att vara medveten om detta. Ett betydande intag av goitrogener kan behöva kompenseras med tillskott av iosoljod.

Vitkök är supernyttigt! Den innehåller mycket vitaminer och antioxidanter som bekämpar bildandet av fria radikaler. Den verkar antiinflammatoriskt och skyddar kroppen mot parasiter och virus. Vitlök innehåller även mycket svavelföreningar vilka ger vitlöken den speciella doften. Beroende på hur vitlöken delas (krossas, pressas, hackas) och tillagas, kommer svavelföreningarna verka mer eller mindre effektivt. Ju mer finhackat, desto mer svavelföringar. För att behålla ett så högt näringsvärde som möjligt, bör vitlöken ätas rå eller tillsättas i slutet vid tillagning av varm mat.

Kantareller innehåller proteiner samt en stor mängd fibrer och mineraler så som till exempel selen, mangan, zink, kalcium och järn. Kantareller innehåller också C- och D-vitamin. Medan C-vitaminerna försvinner vid tillagning, bevaras D-vitaminerna. Dock innehåller svamp alltid vitamin D2 och inte D3 vilket är viktigt.

Timjan innehåller antioxidanter och en mängd andra nyttiga vitaminer och mineraler. Örten innehåller dessutom en eterisk olja som heter Tymol. Denna är antiseptisk och bra mot hosta, förkylningar och infektioner i andningsorganen. De eteriska oljorna är också kramplösande och kan lindra gaser och matsmältningsproblem. Oljorna skyddar även mot fria radikaler i cellmembranens fetter, till exempel i hjärta och hjärna.

Följ mig gärna på Instagram:

https://instagram.com/sophie_bohnstedt

Det mest miljöriktiga är givetvis att välja råvaror som både är ekologiska och närproducerade. Om valet står mellan en ekologisk respektive en närproducerad vara, måste varans totala livscykel räknas in.

Råvarans miljöbelastning

Transporten är en liten del av råvarans totala miljöbelastning, medan produktionssättet är en stor del av råvarans totala miljöbelastning. En väldigt liten andel av den mat vi importerar fraktas med flyg. Det handlar om en del känsliga färska frukter och grönsaker med kort hållbarhet, till exempel färska bär och baljväxter. Det mesta fraktas med lastfartyg eller lastbil, vilket ger relativt små utsläpp per kilo mat.

Icke-ekologiskt jordbruk

En råvara som endast är närproducerad ger inga miljögarantier medan en ekologiskt producerad råvara ger en miljöriktig garanti.

• En lokal bonde som bedriver ett icke-ekologiskt jordbruk har med stor sannolikhet använt bekämpningsmedel, vilket påverkar vår hälsa, djur och natur negativt.
• I ett icke ekologiskt jordbruk används ofta konstgödsel, vilket är mycket resurskrävande att framställa. Medan konstgödsel innehåller kalium, kväve och fosfor, innehåller riktig matjord ungefär 50 stycken olika mineraler. Konstgödsel lakar med tiden ur övriga mineraler och förstör balansen i jord och ekosystem. Det gör också att råvaran blir mindre näringsrik.
• Konventionell djuruppfödning använder ofta djurfoder importerade från andra sidan jordklotet, vilken ofta har producerats genom att skog huggits ner och marker förstörts.

Värt att nämna är att det såklart också finns lokala bönder som av olika anledningar inte är ekologiskt certifierade, men ändå har ett minst lika ekologiskt hållbart jordbruk som de ekocertifierade. Det är dock svårt för konsumenten att ha denna insyn.

Svaret på frågan

Välj ekologiskt om du måste välja och inte känner till om den närproducerade produkten är odlad på lika villkor som en ekologisk råvara.

Ekologisk odling ger högre biologisk mångfald

En ytterligare viktig aspekt som väger tungt i ditt val mellan ekologiskt odlade råvaror framför närodlade konventionellt odlade råvaror, är att ekologisk odling också ger drygt 30 procent högre biologisk mångfald jämfört med konventionell odling.

Följ mig gärna på Instagram:

https://instagram.com/sophie_bohnstedt