Vad du behöver veta om sol, solskydd – och utvecklingen av hudcancer

Sverige ligger i topp när det gäller antalet personer som får hudcancer och ökningstakten är oroväckande, enligt hudläkaren Maria Brolin. WHO klassar UV-strålning som klass 1, det vill säga högsta riskkategori för att utveckla hudcancer – med samma säkerställda samband som mellan rökning och lungcancer. Men det finns sätt att skydda sig. Ett av dem stavas, föga förvånande: solskydd. Och helst naturliga, icke hormonstörande solskydd så klart.
Här får du veta mer.

Det finns ett bevisat samband mellan exponering för UV-strålning och risken för hudcancer. Hudcancer är en allt vanligare cancerform och den cancerform som ökar mest i Sverige. Mellan 2004 – 2014 ökade antalet personer som fick malignt melanom med 87 procent.

Åldersgräns införs för solarium

Man ska även känna till barn är känsliga för strålning, förmanar Strålskyddsmyndigheten som av den anledningen i mars 2017 fattade beslut om åldersgräns på 18 år för användning av kosmetiska solarier. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018. Strålsäkerhetsmyndigheten belyser dock att de dock avråder generellt från att sola solarium.

10 000 drabbas årligen av hudcancer

Malignt melanom och skivepitelcancer är de allvarligaste formerna eftersom de snabbt metastaserar, det vill säga bildar dottersvulster. Cirka 10 000 personer i Sverige drabbas varje år av dessa båda cancerformer.
Basalmembranscancer metastaserar inte, men kan ge nog så allvarliga effekter eftersom den kräver kirurgiska ingrepp som ger missprydande djupa ärr. Mellan 30-35 000 personer drabbas årligen av denna form av cancer.
Nordbornas längtan efter solen, skönhetsideal som solbränd och frisk, samt solsemestrar med intensiv solning i länder med hög UV-strålning och ibland tunna ozonlager bidrar till att frekvensen av hudcancer blir så extremt hög i Sverige.

► Läs också: Forskare har hittat anledningen till varför hudcancer uppstår

Inte sola aktivt – bästa solskyddet

Så vad är då bästa sättet att skydda sig från solen? Varför behövs solskydd och hur ska man tänka när man väljer solskydd?
Kurera frågade Iréne von Arronet, som är hälsopedagog specialiserad på näringslära och hudvård. Hon var under 12 år informations- och utbildningschef inom hälsobranschen samt diet coach inom svensk elitidrott. Hon har under nio år varit ordförande för hudvårdsgruppen inom Svensk Egenvård och är en av grundarna till branschorganisationen NOC (Natural Organic cosmtics Association). Nu är hon verksam med Annemarie Börlinds ekohudvård, dermatologisk specialhudvård och naturliga kosttillskott i Sverige och Norge.
– Att inte sola aktivt, ha kläder och solhatt på sig, att undvika solen mellan klockan 11-15 när den är som starkast och att vara särskilt rädd om barnens ömtåliga hud, lyder experternas råd. Solkräm med hög SPF( 30 och högre) behövs särskilt på vår och försommar innan huden utvecklat sin egen skyddsförmåga, säger Iréne som också är hudvårdsexpert i Kureras expertpanel, dit läsarna kan vända sig med sina frågor.

Solen och D-vitamin

Solen är motsägelsefull. Den både behövs och skadar. Den triggar igång våra lyckohormoner och är livgivande för både växter, djur och människor. Solens UV-strålning på huden behövs för att vi ska kunna bilda D-vitamin. Det sker när UV-ljuset från solen träffar kolesterolet i huden.
– D-vitamin är viktigt bland annat för skelettet, tarm- och njurfunktionen. Det räcker med en kvart om dagen under sommarhalvåret för en vit person, med ansiktet och delar av kroppen i solen, till exempel med T-shirt eller shorts på sig. Mörkhyade personer behöver mer UV-ljus för att kunna bilda D-vitamin. Samtidigt orsakar den skador i huden, bryter ner DNA, skapar oönskad celltillväxt och orsakar inflammationer, säger Iréne Von Arronet.
Hon fortsätter:
– Utifrån det som kallas risk/benefit bör man hellre äta D-vitamin som kosttillskott än att utsätta sig för alltför mycket sol. Särskilt viktigt under den mörka delen av året.

► Läs också: Kan högt solskydd orsaka D-vitaminbrist? Experten svarar

”Solen står för 70 procent av hudens åldrande”
Att bli solbränd är egentligen inte en kosmetisk fördel – det är hudens sätt att skydda sig mot skador från solen.
– Solen står för drygt 70 procent av hudens åldrande, säger Iréne och berättar vidare att det finns tre olika typer av UV-strålar:
– UVA-stråling. Med A som i ”Aging”, det är de strålar som går ner i huden på djupet och skadar hudens elasticitet och gör den läderartad. De ger en snabb rodnad och är därför vanliga i solarier. UVA går igenom glasrutor, något att tänka på vid bilkörning eller arbete vid ett soligt fönster.
Hon fortsätter:
– Och UVB-strålar. Med B som i ”Bränna”, det är de strålar som gör oss röda och bruna. De aktiverar hudens pigmentceller, ger långsam brunhet och bidrar till bildandet av D-vitamin.
– Vidare finns det UVC-strålar, vilket är korta strålar som sällan når ner till jorden utan hinner absorberas av ozonlagret.

► Läs också: Solen kan orsaka för tidigt åldrad hud – så skyddar du dig

Debatten om solskydd

Det finns en debatt om solskyddens vara eller icke vara. Hur kommer det sig?
– Debatten om solskydd uppkommer därför att två olika intressen står mot varandra. Det blir komplexa frågeställningar eftersom EU:s vetenskapliga kommitté granskar och utvärderar solfilter ur ett skydds- och hälsoperspektiv för människan. Naturvännerna i sin tur ser till solfiltrens nedbrytbarhet och effekt på naturen, berättar Iréne.

För att ge UV-skydd måste solfiltren vara stabila, menar Iréne. De ska klara vatten och bad och fungera över tid, vilket inte går ihop med nedbrytbarhet.
– EU:s vetenskapliga kommitté bedömer det som viktigast att skydda människan mot UV-strålning och den ökade cancerrisk solningen innebär. Solskyddsfaktor SPF 6 är den lägsta tillåtna, för att en produkt ska få kallas solkräm.

Efterlyser sans och balans

Solkrämerna får ofta bära hundhuvudet för olika hälsopåståenden, säger Iréne och vill gärna nyansera debatten en aning.
– De får till exempel bära hundhuvudet för påståenden om hormonstörningar och spermiers dåliga fart med mer. Men lite sans och balans behövs! Man måste komma ihåg att UV-filter av olika slag, förekommer i många av våra vardagliga föremål, som vi exponeras mycket för till exempel i möbeltyger, bilklädslar, kläder, regnplagg, plastmöbler, leksaker, med mera för att göra dem mer hållbara mot UV-strålning, berättar Iréne.
Hon fortsätter:
– Den lilla mängd exponering för UV-filter solkrämerna står för under en kort period under solsäsongen måste vägas emot vad de gör för att minska risken för hudcancer.

Men – hon höjer också ett varningens finger.
– Solkrämerna innebär ofta att människor överskattar den tid man kan tillbringa i solen. Att bränna sig är inte att rekommendera, vare sig med eller utan solkräm. Brännandet är den största hälsorisken. Njut av solen, men med förstånd!

► Läs också: Vanlig solkräm trolig orsak till manlig infertilitet enligt studie

Vad betyder SPF?
– SPF står för Sun Protection Factor och är ett mått för filtereffekten på UV-strålningen. Ju högre SPF desto mer skydd. Nivån på solskyddsfaktor måste anges på förpackningen. High= hög (25-50+), medium=mellan(15-25) och low=låg (6-15).

Två typer av solskyddsfilter

Det finns två typer av solskyddsfilter. Totalt finns 27 olika UV-filter godkända inom EU som effektiva solskydd och säkra för människans hälsa. Två av dem är fysikaliska filter, zinkoxid och titandioxid.
– Fysikaliska filter reflekterar UV-strålarna från hudytan, en så kallad spegeleffekt. Kemiska filter absorberar UV-strålarna längre ner i huden och omvandlar dem till värme som avdunstar, en kemisk process.

Andra substanser som olika sorters oljor, kokos, hallonfrö, sesam, valnöt med mera är inte tillåtna som UV-filter inom EU eftersom de saknar dokumentation, ger svagt skydd och inte fungerar mot UVA-strålning, berättar Iréne.
Hon tillägger:
– De har andra välgörande egenskaper för huden.

► Läs också: Ny studie: brister i regelverket kring vanlig solkräm

Fysikaliska UV-filter
Iréne förklarar mer om fysikaliska UV-filter:
– Titandioxid och zinkoxid är godkända i både nano och reguljär storlek på molekylerna och zinkoxid även i mikrostorlek. Nano betyder en miljarddels meter. Nanostorleken används för att göra produkten mer kosmetiskt tilltalande, då titandioxid annars blir vit på huden när den kommer i kontakt med vatten. Om nano-storlek finns i krämen ska det anges med ordet nano inom parentes efter ingrediensen i INCI-deklarationen.

Kemiska UV-filter
Iréne förklarar mer om kemiska UV-filter:
– Det finns två olika typer av kemiska filter. De som är klassade som organiska – det vill säga har kol som ursprungsråvara – och de som är helt syntetiska. Några av de som är klassade som organiska filter är godkända av både ECO-Control och ÖKO-Test i Tyskland. Det är sådana som finns i Börlinds produkter.

Cirka 35 gram solskydd till en normalstor kropp

Många smörjer in sig lite på måfå, utan att egentligen veta hur mycket solskydd de ska använda. Hur mycket ska man egentligen smörja menar Iréne?
– Solskyddsprodukter ska smörjas in rikligt för att ge bra skydd. Cirka 35 gram till en normalstor kropp. Det betyder att en tub på 75 milliliter räcker till max fem insmörjningar. Även om en produkt är vattenresistent innebär bad, torkning med handduk, liggande på dynor att skyddet skavs bort och försvagas.
– För att uppnå fullgott skydd måste även vattenresistenta solskyddsprodukter smörjas in flera gånger under solning.

► Läs också: Så skyddar du dig i solen

Var särskilt rädd om barnen!

Det är särskilt viktigt att skydda barnen, eftersom de inte har färdigutvecklat sina skyddsmekanismer i huden, poängterar Iréne.
– Det som rekommenderas är kläder på, solhatt och skugga under timmarna mitt på dagen när bestrålningen är som starkast.
Bra att känna till är också att det finns bra ekologiska solskyddskrämer specialanpassade för barn.

Efter sol

Efter solning är det välgörande för huden att återfuktas och kylas ner, tipsar Iréne.
– Aloe vera, hyaluronsyra, kamfer och menthol är några komponenter. Antioxidanter i form av A, C och E-vitamin behövs för att neutralisera uppkomna fria radikaler.

Personer som har tendens att få soleksem och så kallad Mallorca akne behöver fettfria solskyddsprodukter. menar Iréne.
– Det är i regel överkänslighet mot de ämnen som bildas när emulgeringsmedel bryts ner i huden av UV- strålarna som orsakar problemen, berättar hon.

► Läs också: Ekojournalisten tipsar om naturliga solskydd

Av Isabelle G Hedander

Källor: Iréne Von Arronet / Läkemedelsverket, Strålskyddsmyndigheten, KTF, solseminarium 170209 med toxikolog Pär Svahnberg, hudläkare Maria Brolin och Läkemedelsverkets Josefin Backman.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!