Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett växande problem, både i Sverige och globalt.
Symtomen kommer smygande och att sätta stopp i tid är för många svårt – men oerhört viktigt. Tidiga insatser kan förhindra allvarlig sjukdom.
Här är några viktiga signaler på att dina marginaler håller på att ta slut.
Fenomenet stressrelaterad psykisk ohälsa har ökat globalt sedan 1990-talet och är ett världsomspännande problem i såväl industriländer som utvecklingsländer, rapporterar Hjärnfonden.
Och enligt WHO är psykisk ohälsa det snabbast växande – och det största – hotet mot människors hälsa i framtiden.
Återhämtningsbehovet – en lågprio
Trots detta tillåts själva underhållsdriften/bevarandet av mental hälsa – det vill säga återhämtning och annat som ger energi, lust och distans – nedgraderas till något mindre viktigt, lågprioriterat. Av arbetsgivare och samhället i stort – men kanske i högst grad av oss själva.
Vi har ju fullt upp med annat!
LÄS OCKSÅ: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa
På väg in i den berömda väggen?
Signalerna och symtomen på ohälsosam stress har ofta funnits där länge. Du har bara valt att ignorera dem. Du har helt enkelt inte haft tid att lyssna. Istället har du envist fortsatt framåt. Utan att lägga märke till att din kropp desperat försöker säga ifrån. Tänkt ”det är bara att bita i, det blir snart bättre – jag måste bara…”
Känns det igen?
Lätt att förklara bort symtomen
Många stressorsakade symtom kommer till synes smygande. Ofta är de av allmän sort och inte sällan kan man därför tro att det är en fysisk åkomma som ligger bakom, snarare än en psykisk.
Därför kan det också vara lätt hänt att man bara proppar i sig lite extra C-vitamin (för immunförsvaret) och lite extra magnesium (som man ju hört ska vara bra vid stress) – och fortsätter. Bara. Lite. Till.
LÄS OCKSÅ: Det här borde alla veta om utmattning
Kännetecken vid utmattning
När utmattningen väl slår till står du som handfallen. Konstigt nog helt oförberedd, förvånad, helt utan din vanliga kapacitet och ork – och bara önskar att du kunde vrida tillbaka tiden. Och göra annorlunda. Eller vrida tillbaka klockan för att kunna varna dig själv.
Men det går inte. Så istället börjar du varna andra. För det tillstånd du nu befinner dig i är inget du önskar ens din värsta fiende.
Kanske känner du inte alls igen dig. Men det här är många utmattades sanning.
Hjärntrötthet, kognitiva störningar och ökad stresskänslighet
Sjukdomsbilden vid utmattningssyndrom kännetecknas av ”hjärntrötthet”, kognitiva störningar och stresskänslighet. Ett annat vanligt symtom vid utmattningssyndrom är en extrem fysisk trötthet som inte går att vila bort.
Och så den där känslan av du, som alltid tidigare varit så stark, plötsligt inte klarar minsta motgång. Nu är du istället mer benägen att gråta eller skrika rakt ut när något utöver det vanliga krävs av dig.
LÄS OCKSÅ: 12 kroppssignaler som kan tyda på att du borde ta det lugnt
Stress ställer till oreda i kroppen
Stress kan vara bra på många olika sätt, till exempel om vi blir utsatta för fara och behöver fly snabbt. Det är stressen blir långvarig eller/och mer konstant som den blir farlig. Och börjar ställa till oreda i kroppen.
Det som händer då är bland annat att kortisolproduktionen ökar. Kortisol är ett katabolt stresshormon som bryter ner muskler och fettceller för att frigöra energi i form av glukos. Detta gör att blodsockerhalten och insulinnivån ökar, vilket är positivt under kortvarig stress för att det hjälper oss att klara av påfrestningen – men när stressen däremot är långvarig sjunker istället både ämnesomsättning och kaloriförbrukning, och vi får lättare att lägga på oss extrakilon. Det är så vi är programmerade att hantera långvarig stress. För våra förfäder handlade detta om att överleva en längre period av svält, torka eller kyla (som Kurera tidigare skrivit om).
Störd stresshanteringsförmåga
Johanna Bjurström är inte bara Kureras hudexpert utan också mental coach, föreläsare samt författare till flera böcker inom hälsogenren. Hon berättar mer.
– När stress blir farlig handlar det bland annat om att det börjar frisättas stora mängder kortisol och adrenalin från binjurarna, vilket i sin tur påverkar våra signalsubstanser, hjärnan, vårt nervsystem, hjärta och hela kroppens aktivitet. När sedan binjurarna blir utmattade sjunker nivåerna. Men då har kroppen förstört sin egen förmåga att stå emot stressen och öka stresshormonerna.
Det gäller därför att minska sin stressnivå innan det går för långt, menar hon.
– Till exempel med hjälp av vänskap som ger dig energi, träning, meditation och grupptillhörighet. De två största knepen mot stress (och ångest och spänningar) är meditation och skratt.
LÄS OCKSÅ: 5 faktorer som främjar psykisk hälsa på jobbet
Sluta ignorera – börja uppmärksamma
Jobbet, kärleksrelationen, familjelivet, livspusslet… Oavsett anledning till den ohälsosamma stressen är det viktigt att den uppmärksammas – och att du, om du känner igen dig i de varningssignaler som nämns i faktarutan, antingen söker hjälp eller hjälper dig själv. Idag.
I morgon kan det vara för sent.
I faktarutan kan läsa om nio varningssignaler på ohälsosam stress.
Av Isabelle G Hedander
Nio signaler på ohälsosam stress
Sömnstörningar
Du känner dig ofta trött och utan energi. Du känner dig inte utvilad på morgonen även om du sovit länge och ostört. Du har svårt att somna eller du vaknar på natten och har svårt att somna om. Det är svårt att varva ner och koppla av.
Minnes- och koncentrationsproblem
Du har svårt att koncentrera dig och har dåligt minne.
Ökad känslighet för sinnesintryck
Du får lättare yrsel och känner dig överkänslig mot sinnesintryck som ljud och ljus. Du blir lättare visuellt överstimulerad (även perifert) och vardagligt plåtter – som barnens leksaker, öppna skåpsluckor, utspridd post – kan plötsligt störa dig mer.
Förändrad sinnesstämning
Du känner dig nedstämd och orolig, får lättare ångest och har lätt att stanna i negativa tankar. Du blir lätt irriterad och får oftare känsloutbrott.
Svårighet att hantera krav och tidspress
Du har svårt att klara av krav och känner att tiden inte längre räcker till för att klara av dina arbetsuppgifter. Du tycker inte att du har tid att träffa familj och vänner.
Kroppsliga symtom
Värk i kroppen. Du har spänningshuvudvärk, ont i magen, känner dig stel och spänd. Du spänner musklerna och har ont i nacke, axlar och rygg.
Påverkat hjärta och försämrat immunförsvar
Ditt immunförsvar blir försvagat och du blir oftare sjuk och får infektioner.
Stress gör att en mängd hormoner frisätts som gör att blodsockret ökar, du får hjärtklappning och pulsen ökar.
Förändrat socialt liv
Du väljer bort vila, hobby, fritidsaktiviteter, nöjen och att umgås med vänner och familj. Du tappar lusten för sex.
Sämre återhämtningsförmåga
Du återhämtar dig inte lika snabbt som du brukar. Det spelar ingen roll hur mycket du vilar, det är som att du ändå inte kan ladda om batterierna.
Källa: Hjärnfonden
Vill du läsa mer om stress?
Här kan du läsa Kureras artikelserie om effektiv stresshantering där experten Karin Isberg delar med sig av sina bästa tips.
• Experten: ”Dina tankar styr hur du reagerar på stress
• Sänk stressen med hjälp av andningen
• Stressexperten: ”Välj dina strider”
• Stressexperten: ”Ta det inte personligt”
• Stressexperten: ”Hejda dina utbrott”
• Stressexperten: ”Se det goda i andra”
• Stressexperten: ”Släpp kontrollen och gilla läget”
• Stressexperten: ”Ta ansvar för ditt liv”
• Stressexperten: ”Låt saker hända”
• Stressexperten: ”Säg nej!”
• Kureras stressexpert lär dig konsten att säga nej
• Stressexperten: ”Hantera din självkritik”
• Stressexperten: ”Visa kärlek till dig själv”