Nya behandlingsrekommendationer vid depression och ångest

Läkemedelsverket publicerade i torsdags sina nya rekommendationer för läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna och barn.
Det genomgående budskapet myndigheten vill leverera är att effektiva behandlingar för dessa tillstånd finns och att symtomfrihet och återställd funktionsförmåga alltid bör eftersträvas.
Eftersom det rör sig om Läkemedelsverket handlar rekommendationerna förstås främst om läkemedel, även psykoterapi omnämns som effektivt vid behandling av depression hos vuxna och KBT-terapi rekommenderas som ett förstahandsalternativ av myndigheten vid ångestsjukdomar.

Depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom är vanligt förekommande orsaker till ohälsa och funktionsnedsättning. I torsdags, den åttonde december, publicerade Läkemedelsverket med anledning av detta nya rekommendationer om läkemedelsbehandling vid depression och ångestsyndrom hos vuxna och barn.
Rekommendationerna är resultatet av ett tvådagars arbetsmöte anordnat av myndigheten själva, ett möte där experter inom berörda medicinska specialiteter samt experter från Läkemedelsverket deltagit, meddelar myndigheten i ett pressmeddelande.

► Läs också: Läkare i expertgrupper hos myndighet dolde arvoden från läkemedelsföretag

Rekommendationerna ska vara kunskapsstöd i vården
De nya rekommendationerna är främst avsedda som ett kunskapsstöd för förskrivare i den kliniska vardagen.
Läkemedelsverket skriver i sitt pressmeddelande att deras syfte med behandlingsrekommendationen är att bidra till en ändamålsenlig läkemedelsanvändning, vilket är en del av Läkemedelsverkets övergripande uppdrag för att främja den svenska folkhälsan.
Arbetet med att ta fram behandlingsrekommendationen har skett i samverkan med Socialstyrelsen, vars nationella riktlinjer inom motsvarande områden publicerades samma dag.

Huvudbudskap vid behandling av barn och unga

Depression och ångest vanligt hos barn och unga
Information om barnets sjukdom med individuella råd om vad familjen själva kan göra är alltid det första steget i behandlingen, skriver myndigheten. Informationen ska vidare riktas till både barnet/ungdomen och vårdnadshavare. Effekten ska alltid utvärderas inom ett par veckor och en plan för aktiv uppföljning skapas.

Läkemedelsbehandling ska ibland användas, skriver myndigheten och förklarar att anledningen är att den är effektiv med god balans mellan nytta och biverkningar – när den används vid rätt diagnos, svårighetsgrad och skede i behandlingen.

Depression och olika ångestsjukdomar är vanliga besvär hos barn och ungdomar, skriver de fortsättningsvis. Besvären kan variera från att man har enstaka symtom till en uttalad sjukdomsbild. Det är vanligt att man samtidigt har någon annan psykisk eller kroppslig sjukdom.
En lång rad påverkande faktorer hos barnet, familjen och den sociala miljön kan bidra till sjukdomstillståndet eller stödja tillfrisknandet.

En bred kartläggning av symtom, funktion och faktorer i livet är därför en viktig grund för att behandlingen ska bli framgångsrik.

– Målet är fullt tillfrisknande och om behandlingen inte hjälper ska man förstås ta reda på orsaken och åtgärda. Barn och ungdomar behöver aktiv uppföljning under hela behandlingen, säger Sam Nordfeldt, utredare vid Läkemedelsverket, i pressmeddelandet.

► Läs också: 1,6 miljoner svenskar äter läkemedel för att förbättra sin psykiska hälsa

Huvudbudskap vid behandling av vuxna med depression

”Ska bemötas med förståelse, empati och möjlighet att tala om sin livssituation”
Både antidepressiva läkemedel och psykoterapi har påvisad effekt, konstaterar myndigheten. Om depressiva symtom återkommer återinsätts tidigare framgångsrik behandling under ytterligare ett par månader.

Enligt befolkningsundersökningar drabbas minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män någon gång under sin livstid av en behandlingskrävande depression.

Lise-Lotte Risö Bergerlind, medicinsk rådgivare och enhetschef vid Kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, har deltagit i arbetet med att ta fram rekommendationerna.
– Alla patienter med depression ska bemötas med förståelse och empati samt ges möjlighet att tala om sin livssituation, sina känslor och upplevelser. Information och psykologiskt stöd är viktigt och om möjligt bör närstående engageras, säger hon i ett uttalande.

► Läs också: Nedstämd, låg, deppig? Här är tre naturliga tips som hjälper

Huvudbudskap vid behandling av vuxna med ångest

KBT – ett förstahandsalternativ
Kognitiv beteendeterapi (KBT) bör erbjudas som ett förstahandsalternativ. Bensodiazepiner rekommenderas inte och bör enbart övervägas i undantagsfall, skriver Läkemedelsverket.

Det finns idag effektiv behandling för samtliga specifika ångest- respektive tvångssyndrom, resonerar myndigheten, men tillägger att det dock kan vara svårt att avgöra när en ångestupplevelse ska anses motivera behandling.
– Ångestsjukdomar är underdiagnostiserade och mer än 70 procent av patienterna handläggs inom primärvården som således har en viktig uppgift i att upptäcka, diagnostisera och behandla, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

► Läs också: 11 saker att komma ihåg om du älskar någon med ångest

Huvudbudskap vid behandling av äldre med depression och ångestsjukdomar

10-15 procent av alla äldre har depressionssymtom
Det saknas tillräcklig kunskap om vilka äldre patienter som svarar snabbast, bäst eller inte alls på olika antidepressiva läkemedel, skriver Läkemedelsverket.

De fortsätter med att meddela att, ”i brist på vetenskapligt underlag bör samma behandlingsstrategier för äldre som för övriga vuxna tillämpas med hänsyn tagen till samsjuklighet, njurfunktion och övriga läkemedel.
Läkemedel med kort halveringstid är att föredra. För de patienter som tar andra läkemedel är det viktigt att välja läkemedel med så lite interaktionspotential som möjligt”.

Myndigheten skriver vidare att tät behandlingsuppföljning rekommenderas för att utvärdera effekt och biverkningar och att detta ska gälla under hela behandlingstiden.
Cirka 10-15 procent av alla äldre har depressionssymtom och cirka fem procent har tecken på egentlig depression. Åldersgruppen över 65 år ökar och beräknas år 2030 utgöra 25 procent av befolkningen, något myndighetens experter menar kommer få konsekvenser även gällande psykisk ohälsa.
– Det här innebär att depression kommer att bli ett allt vanligare problem att ta hand om inom sjukvård och omsorg. Ålder i sig är inget hinder för något av behandlingsalternativen vid depression, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind.

► Läs också: Neonatalvård vanligare när mamman ätit antidepressiva läkemedel

Av Isabelle G Hedander

Källa: Läkemedelsverket

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!